Advokatfrågan
Ställ en allmän fråga till våra advokater här. Behöver du mer specifik rådgivning kommer vi att kontakta dig för en jävskontroll och för att boka tid för samtal.
Frågor och svar
Hej
I mitt anställningsavtal står det att jag under en tid av 2 år efter anställningens upphörande förbinder mig att ej, vare sig själv eller genom annan, direkt eller indirekt, bedriva eller ha intresse i verksamhet som innefattar varje slag av samarbete med leverantör som representeras av bolaget. Frågan; Kan jag då bli anställd av ett annat bolag som kommer att anlita samma leverantörer? jag kommer enbart att vara anställd.
SVAR
Hej
Ditt avtal reglerar även det fall du tar med dig leverantörer till bolag där du anställs i princip.
Praxis är att så sker. Principen är att för det fall någon som anställd därigenom har fått kontakter som har ett värde och använder dem i konkurrenssyfte så har eller kan skada uppkomma för arbetsgivaren. Att du inte direkt berikas men indirekt genom lön, brukar sakna betydelse. Kravet kan då riktas solidariskt mot Dig och din nya arbetsgivare för förlusten på att inte kunna sälja leverantörens produkter/tjänster(=skadan.
Allt bygger på antagandet att en förlust för gamle arbetsgivaren genom att ta med sig avtalet = beräknas till överskottet på 3 – 5 års försäljning. Motsvarande vinst gör din nye arbetsgivare såvida samarbetet med leverantören varit exklusivt för den gamle arbetsgivaren. Om din nya arbetsgivare är stort bolag, kan det vara möjligt att komma runt det. T ex om nya bolaget reprensterar leverantören på andra ställen i landet. Är det däremot ett litet bolag där din insats är viktig och leverantören är huvuddelen av omsättningen, så kan du tvingas ge ut skadestånd.
Detta var ett översiktligt svar.
Vill du har mera detaljer behöver jag se avtalen och gå in i vad leverantören har för ställning hos din nuvarande och nya arbetsgivare.
I så fall genom rådgivningsbesök.
SVAR
När man talar om självförsvar i straffrättsliga sammanhang är det nödvärnsrätten man avser. Nödvärnsrätten innebär att en straffbelagd gärning är tillåten om den företas i en nödvärnssituation och såvida den inte är uppenbart oförsvarlig. I bedömningen av om gärningen har varit försvarlig ska man beakta angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse samt övriga omständigheter. Nödvärnshandlingen måste stå i proportion till angreppet, dvs att nödvärnshandlingen inte tydligt får avvika från vad som har varit behövligt för att avvärja angreppet samt att det inte får råda ett uppenbart missförhållande mellan nödvärnsgärningen och den skada som angreppet kan leda till.
Rätten till nödvärn föreligger endast mot:
1. ett påbörjat eller överhängande angrepp på person eller egendom,
2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,
3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller
4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.
Jag väntar på en dom från tingsrätten då jag är misstänkt för ett brott. Om det skulle visa sig att jag döms i tingsrätten funderar jag på att överklaga domen. Jag undrar därför om jag riskerar ett värre straff i hovrätten om jag överklagar tingsrättens dom?
SVAR
Om du döms av tingsrätten och ensamt överklagar tingsrättens dom eller om åklagaren skulle överklaga domen till din fördel kan du som huvudregel inte dömas till en strängare eller mer ingripande påföljd i hovrätten än vad tingsrätten utdömde. Om åklagaren däremot överklagar domen till din nackdel kan du dömas till ett strängare straff än vad tingsrätten utdömde, detta oavsett om åklagaren överklagar domen ensam eller om både du och åklagaren på varsitt håll överklagar domen inom överklagandefristen på tre veckor. Detta innebär alltså att du riskerar ett strängare straff i hovrätten så länge åklagaren, ensamt eller samtidigt som dig, överklagar domen till din nackdel. Om åklagaren dock gör ett så kallat anslutningsöverklagande, dvs överklagar domen i anslutning till ditt överklagande inom en vecka efter att överklagandefristen på tre veckor utgått, har du rätt att återkalla ditt överklagande för att inte riskera att straffet skräps. I detta fall förfaller åklagarens anslutningsöverklagande per automatik.
Att åklagaren överklagar en dom till din nackdel innebär att åklagaren yrkar att hovrätten ändrar tingsrättens beslut så att beslutet blir mer ingripande för dig, det kan exempelvis vara att åklagaren vill att du döms för brottet när du i tingsrätten har frikänts från ansvar för brottet eller att åklagaren vill att du döms till ett strängare straff än vad tingsrätten utdömde.
Tack för din fråga! Det är en högaktuell fråga nu när det är sommar och vi har bl.a. Cityfestivalen som pågår i några dagar i Västerås. Inledningsvis ska det konstateras att det är polisen som fattat beslutet om väskförbud på större arrangemang. Väskförbudet infördes den 1 november 2023. Tillståndet som arrangören får från polisen kan förenas med villkor som rör just den arrangörens evenemang. Det görs en individuell prövning i samband med arrangemanget. Polisen har definierat arrangemangen som omfattas på följande vis.
- Större idrottsevenemang
- Större konserter och festivaler
- Samtliga arrangemang på landslagsnivå
Väskförbudet gäller i regel inte på restauranger och nattklubbar. Däremot kan de omfattas vid särskilda evenemang som Cityfestivalen. Jag förmodar att restaurangen ni besökte var en del av det ”inhägnade” området där en viss festivalaktivitet arrangeras. Därav omfattas även restaurangen av tillståndsvillkoren för arrangemanget. Observera att väskförbudet gäller även påsar och genomskinliga väskor.
Hoppas du fick svar på dina funderingar. För mer info kan du läsa på polisens hemsida.
SVAR
Det finns en särskild lag om tillsyn över hundar och katter där det framgår att en skada som en hund orsakar ska ersättas av hundens ägare eller innehavare, oavsett vem som har vållat skadan. Detta kallas för strikt skadeståndsansvar och innebär att ägaren eller innehavaren kan bli skadeståndsskyldig för skadan oavsett om han eller hon själv har agerat oaktsamt. Vad ägaren eller innehavaren betalar i skadestånd har han eller hon sedan rätt att kräva av den som har vållat skadan. Med innehavare menas den som har mottagit en hund för underhåll eller nyttjande, exempelvis den som tar hand om en hund i ett så kallat hunddagis eller den som lånar en hund för att använda den vid jakt.
För straffrättsligt ansvar för skador som hunden orsakar krävs dock att ägaren eller innehavaren har orsakat skadorna med oaktsamhet eller uppsåt.
Hej!
Jag och min sambo undrar hur det kommer bli med arvet när en av oss dör. Vi har ju barn sedan tidigare. Kommer våra barn ärva oss och hur mycket då? Måste den som överlever sälja huset då? Spelar det någon roll om vi gifter oss? Vi förstår att vi kan behöva ett testamente, men vi vet inte vad som ska stå i det. Vi vill ju att den som blir kvar ska kunna bo kvar i huset. Kan ni hjälpa oss?
SVAR
Hej och tack för din fråga!
Det var många frågor och vanligt förekommande. Vi svarar dig i den ordning du har ställt frågorna. Sambor ärver inte varandra, men däremot har sambor bodelningsrätt gällande samboegendomen. Samboegendom är gemensam bostad och bohag om egendomen har förvärvats för gemensam användning med vissa undantag. När bouppteckning och bodelning är förrättade kommer barnen att ärva hela kvarlåtenskapen direkt. Vi vet inget om er ekonomi men risken är att efterlevande sambo kan tvingas att sälja bostaden för att kunna lösa ut barnets rätt till arv. Du frågar även om det blir någon skillnad om ni gifter er. Nej, inte arvsrättsligt eftersom barnen inte är gemensamma. Särkullbarn har alltid rätt till sitt arv och behöver inte vänta tills maken har avlidit. Men det kan spela roll inför bodelningen eftersom den i så fall omfattar alla era nettotillgångar (giftorättsgods) om inte ni har upprättat äktenskapsförord som stipulerar undantag (enskild egendom). Genom testamente kan man förordna hur man vill att arvet ska fördelas. Enligt lag har barn, oavsett om avliden var sambo eller gift, rätt till sin laglott som är hälften av kvarlåtenskapen. Den andra hälften har man rätt att förordna hur man vill. Ni skulle således kunna upprätta ett inbördes testamente där ni förordnar att efterlevande ska ärva. För att testamentet ska vara giltigt måste formkraven vara uppfyllda. Vi hjälper till med upprättande av testamente. I priset ingår konsultation, upprättande av testamente, genomgång av detsamma och bevittning. Vi har stor erfarenhet av arvsrätt och upprättande av testamenten. Välkommen att boka tid hos oss!
Hej!
Jag är mamma till mina två barn som är 5 år och 7 år. Dom bor hos mig och det är jag som bestämmer allt kring dom. Deras pappa flyttade till en annan stad när vi skildes. Det är ungefär tre år sen. Vi har gemensam vårdnad, men jag undrar om det är verkligen rätt? Han gör ju inget med barnen annat än ringer då och då. Jag tycker att jag borde ha ensam vårdnad. Vad gäller egentligen? Kan jag få det fast vi inte bråkar? Han är inte en dålig pappa, han är bara aldrig närvarande.
SVAR
Hej, och tack för din fråga! Gemensam vårdnad brukar vara det bästa för barn eftersom det är ett skydd för barn att ha två föräldrar som kan fatta beslut om vård, skola och annat som är viktigt. Men om den ena föräldern är frånvarande och visar otillräckligt intresse för sitt föräldraskap kan det vara olämpligt med gemensam vårdnad. Boendeföräldern måste kunna fatta kring barnet utan hinder av den frånvarande föräldern. För att rätten ska ändra vårdnaden ska det vara det bästa för barnet. Rätten bedömer särskilt föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och förmåga att samarbeta i frågor om barnet. Vi föreslår att du börjar med att kontakta barnens far om att du vill ha ensam vårdnad. Om inte han går med på det, är välkommen att kontakta oss. Vi är experter inom frågor om vårdnad, boende och umgänge och hjälper dig gärna vidare.
Hej!
Jag är en pappa till en pojke på 2 år. Mamman är förbannad på mig sedan jag träffade en ny tjej. Nu vägrar hon låta mitt barn bo hos mig. Hon har hon börjat hitta på en massa saker om mig för att skylla på. Det känns som hon förstör hela mitt liv. Jag tänker på min pojke varje dag och undrar hur han har det. Vad ska jag göra?
SVAR
Innan vi svarar på din fråga nämns generellt att det är barnets bästa som är avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Föräldrarna ska ha förmåga att sätta barnets behov främst och ta gemensamt ansvar i frågor som rör barnet. Det nämnda är hämtat från föräldrabalken, kap 6.
Det nämnda innebär att din pojke har en grundläggande rätt att ha kontakt med dig. Om inte mamman medger det behöver du kontakta familjerätten för att söka lösningar. Om inte det är möjligt kan du tvingas att gå rättslig väg. Vi är experter inom vårdnad, boende och umgänge och hjälper dig gärna i ditt ärende.
Hej,
Jag har flyttat ihop med min pojkvän i hans lägenhet för ett halvår sen. Jag fick inte ta med några möbler då han tycker att jag har dålig smak, jag tog däremot med mig mina båda katter.
Nu säger min pojkvän att han ska behålla en av katterna om jag lämnar honom, kan han göra så?
SVAR
Hej och tack för din fråga.
För ett par som flyttat ihop som sambos måste man skilja på tre sorters egendom, samboegendom, enskild egendom och egendom ägd med samäganderätt.
Sambolagen är tillämplig på den gemensamma bostaden som är införskaffad för att båda parterna ska sammanbo på platsen. Det innebär att det endast är den bostaden som ni gemensamt införskaffat som kan bli föremål för sambolagen och därigenom delas vid ett eventuellt uppbrott. Även de möbler som eller andra saker som införskaffas till det gemensamma boendet, oavsett om boendet är införskaffat gemensamt, utgör samboegendom och ska som huvudregel delas lika efter förhållandet.
Egendom som har införskaffats innan samboförhållandet påbörjades, d v s när ni flyttade ihop, är vardera parts egendom då det inte införskaffats för gemensamt bruk och ingår inte vid en eventuell bodelningen. Sådan egendom blir således inte samboegendom.
Egendom som införskaffats gemensamt men som inte är till boendet så som exempelvis en bil eller en båt är inte samboegendom och ska inte delas. Däremot kan egendomen vara samägd om den införskaffats i det syftet. Här måste man titta på förutsättningarna inköpet. De ekonomiska insatserna och avsikten med köpet får oftast stor betydelse om egendomen ska anses samägd eller ej för det fall att man inte kan komma överens eller om man inte har skrivit några papper på förhand.
Med anledning av att djur inte anses vara en del av bohaget så kan dessa inte ingå i samboegendomen. Då du köpt dina katter på egen hand innan ni flyttade ihop så är de inte heller samägd egendom. Din pojkvän kan således inte ta en av katterna för det fall att du lämnar honom.
Sambolagen går att avtala bort och parterna kan komma överens om att den inte ska gälla på viss egendom eller på all egendom. Vi upprättar samboavtal, testamenten och avtal avseende samägd egendom. För att veta exakt vilka avtal ni behöver rekommenderar vi att ni besöker en advokatbyrå för en rådgivning innan ni blir osams, för att dels få veta vad som gäller, dels för att få veta vilka eventuella avtal som kan behövas i just er situation.
Hoppas det besvarade din fråga.
Jag och mitt ex kan inte komma överens om hur vi ska ha det med barnen och jag funderar därför på att inleda en tvist om det i tingsrätten. Men jag är orolig över kostnaderna och undrar om det går att finansiera en sådan tvist på något sätt. Eller måste man betala allt själv?
SVAR
Hej
Det finns två sätt att få hjälp med finansieringen av en tvist om gemensamma barn. I första hand ska man använda sitt rättsskydd som alla har i sin hemförsäkring. Dock har försäkringsbolagen två villkor för att man ska få belasta sitt rättsskydd. Det första är att man måste ha haft sin hemförsäkring i minst två år innan utan avbrott vid tidpunkten för tvistens uppkommande. Sedan måste man ha varit skild, alternativt separerad, under minst ett år innan tidpunkten för tvistens uppkommande. Om du varit gift räknas den tiden från dagen då tingsrätten meddelade dom på äktenskapsskillnad. I rättsskyddet finns en självrisk som oftast ligger på 20 eller 25% av kostnaderna. Det är den del som man ska betala själv.
Om man inte kan använda sitt rättsskydd finns en möjlighet att ansöka om rättshjälp vilket innebär att man, under vissa förutsättningar, kan få hjälp av staten med delar av sina kostnader. En viktig begränsning är att den som ansöker om rättshjälp inte får ha större inkomst än 260 000 kronor per år. Även här ska man betala en del själv, det kallas för rättshjälpsavgift. Den beräknas i procent utifrån den sökandes ekonomiska förmåga och kan vara från 2% upp till 40% av det totala beloppet.
Om man inte kan använda sig av något av dessa finns inget annat alternativ än att betala processen själv.
Hej
Jag vill skiljas från min man. Hur gör jag?
SVAR
Hej
Du ansöker om äktenskapsskillnad hos tingsrätten. Blankett för detta finns på domstolsverkets hemsida. Du behöver inte få ansökan undertecknad av den andre utan man kan ansöka om äktenskapsskillnad ensam. Om ni har gemensamma barn under 16 år kommer tingsrätten besluta om så kallad betänketid som löper under sex månader. Det är först därefter som ni formellt kan bli skilda. Det är dock viktigt att komma ihåg att man måste ansöka om så kallad fullföljd hos tingsrätten för att de ska meddela dom på äktenskapsskillnad. Det kan man göra först när betänketiden har löpt ut
Hej
Jag har ett barn tillsammans med en annan och barnet bor på heltid hos mig. Jag har försökt få underhåll utbetalt för barnet men han vägrar att betala underhåll. Vad kan jag göra?
SVAR
Hej
Du får vända dig till Försäkringskassan och få underhållet utbetalt via dem via underhållsstöd. De gör då en utredning av pappans ekonomiska förmåga att betala underhåll. Du kommer dock att få lagstadgat belopp, för närvarande 1 573 kronor per månad om barnet är under 11 år. Är barnet mellan 11 – 14 har beloppet höjts till 1 723 kronor per månad. Efter det att barnet har fyllt 15 år är det månatliga beloppet 2 073 kronor per månad. Beloppen är gällande 2019.
Jag om mitt ex har just haft en vårdnadstvist och vi har fått en dom. Men jag är orolig för att mitt ex inte kommer följa domen. Vad kan jag göra om det blir så?
SVAR
Hej
Om någon av parterna i en dom inte följer den kan man ansöka om verkställighet av domen hos tingsrätten. Då håller tingsrätten sammanträde i målet och därefter fattar den beslut om domen ska verkställas eller inte. Ett beslut om verkställighet kan förenas med åtgärder för att verkställighet verkligen ska ske. Som exempel kan tingsrätten förena ett sådant beslut med ett vite som ska betalas varje gång som domen inte följs. Viktigt att känna till är dock att det inte finns förutsättningar för tingsrätten att fatta beslut som innebär att en förälder som inte vill utöva umgänge med ett barn tvingas till det.
Boka en tid genom någon av våra sekreterare om du behöver ett ombud.
Jag funderar på att inleda en vårdnadstvist. Hur stor betydelse har barnens vilja för tingsrätten? Mina barn är 4 och 11 år.
SVAR
Hej
Tingsrätten ska i princip alltid inhämta uppgifter om barns vilja när de ska fatta beslut som rör barnets förhållanden. Detta gör tingsrätten bland annat genom att inhämta snabbupplysningar från Familjerätten. Din 11-åring kommer i så fall få ha samtal med den utredare som fått uppdraget att upprätta snabbupplysningarna och då ha möjlighet att få berätta om hur hen tänker. Din 4-åring kan bedömas vara för ung för att det ska genomföras samtal med hen och om det blir så kommer inte hens uppfattning komma fram till tingsrätten. En 11-årings vilja ska tingsrätten ta hänsyn till eftersom det sannolikt är så att hen inser konsekvenserna av den vilja som hen gett uttryck för. En 4-årings vilja får inte samma betydelse för tingsrätten på grund av låg ålder och därmed också bristande mognad. Det är inte sannolikt att en 4-åring inser konsekvenserna av en viljeyttring vilket är en viktig parameter för tingsrätten.
Hör av dig om du vill boka en tid.
Hej! Min före detta sambo kräver att få ut halva värdet av min lägenhet. Jag har själv köpt lägenheten och betalt för lägenheten. Har hon verkligen rätt att få ut halva värdet?
SVAR
Hej!
Om någon av samborna påkallar bodelning inom ett år från det att samboförhållandet upphört så ska en bodelning göras, Sambolagen 8 §. Det som bodelas mellan sambor är bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk.
Det innebär att om lägenheten köptes för att ni gemensamt skulle flytta in och bo där så är den så kallad samboegendom. Om du däremot köpt lägenheten för att bo där själv och att ni därefter blivit sambor så ingår inte lägenheten i bodelningen.
Sambolagen tar ingen hänsyn till vem som köpt eller betalt lägenheten. Om en lägenhet har införskaffats för gemensamt bruk så ska den ingå i bodelningen. Huvudregeln är att samboegendom ska delas lika mellan samborna, men det finns undantag. Om det skulle anses oskäligt på grund av samboförhållandets längd, ekonomiska förhållande och omständigheter i övrigt så kan en så kallad skevdelning göras.
Observera att reglerna i Sambolagen är så kallade dispositiva. Vilket innebär att ni själva kan bestämma hur ni vill genomföra bodelningen och till vilka värden. Detta kräver dock att bägge parter är överens.
Hoppas att ni fått svar på er fråga.
Hej!
Har frågor ang. bouppteckning och arvskifte gällande dödsbo efter min far. Vi är två syskon som bor i Linköping där bouppteckningen sköttes av Familjejuristen, Linköping via Fonus Öst, Linköping. Våran far flyttade tillbaka till Västerås 2006 och bodde tillsammans med en kvinna tills januari 2013 då han blev förflyttad till en servicelägenhet i Västerås.
I april 2013 skrevs en fullmakt gällande Swedbank Västerås där kvinnan och kvinnans dotter är fullmaktshavare. Bevittnad av en personal på serviceboendet samt kvinnans dotters särbo. 2 september blir våran far inlagd på sjukhus i Västerås och avlider 5 oktober. Upptäcks att det har gjorts två uttag på 100 000 kr den 20 september och 5 oktober av kvinnans dotter. Familjejuristen, Linköping tar telefonkontakt med kvinnans dotter men inga pengar kommer tillbaka. Polisanmälan görs i Linköping den 8 november 2013 vilken tas över av polisen i Västerås.
Ansökan om skiftesman via Västmanlands tingsrätt görs i mars 2014 och vi blir tilldelad en juris kandidat i Västerås. 2015-01-20 utredningen nedlagd av åklagaren. Har varit i kontakt med jurist som via rek. brev försökt komma i kontakt med kvinnans dotter men breven har inte hämtats utan har kommit åter. Överprövning av åklagares beslut har gjorts i april 2015 och ärendet har överlämnats till Utvecklingscentrum Stockholm för handläggning. Nu i juni kom ett beslut att förundersökningen är nedlagd av överåklagaren.
MOTIVERING
Det saknar numera anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det framkommer inte uppgifter som med någon styrka talar för att uppsåtliga brott begåtts. Det framkom när juristen på begravningsbyrån var i telefonkontakt med kvinnans dotter att våran fars önskan enligt henne var att min bror inte skulle ha några pengar utan dessa skulle jag få men i polisförhöret så säger hon att hennes mamma skulle få 100 000 för en reavinst skatt och de andra 100 000 skulle delas mellan kvinnans dotter, hennes syster, hennes särbo och mig.
Har man någon chans i en civilrättslig tvist eller är det bara att godkänna att en person kan bära sig åt på detta sätt? Skulle godkänna om det hade funnits något skriftligt önskemål från våran far men det är en muntlig önskan enligt kvinnans dotter.
Vi undrar vem som ärver om man är gift och har barn?
SVAR
Vi får ofta frågor kring makars arvsrätt. Om man är gift och ena maken avlider så ska man först göra en bodelning. Det som ska bodelas är giftorätten. Huvudregeln är att allt som vardera make/maka äger är giftorättsgods. För att göra egendom till enskild egendom krävs att man har upprättat ett äktenskapsförord där egendom pekas ut som enskild egendom. Man kan också ha tagit emot arv eller gåva där arvlåtaren eller givaren skrivit att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom.
Enskild egendom hålls utanför själva bodelningen. Av den giftorättsegendom som finns, delas överskottet lika mellan makarna. Reglerna kring bodelning finns i äktenskapsbalken.
När bodelningen är klar ska sedan arvskiftet genomföras. Om makarna endast har gemensamma barn så ärver den efterlevande maken den avlidne makens behållning efter att bodelningen är klar. De gemensamma barnen blir så kallade efterarvingar och kommer att få ut sitt fars- och morsarv först den dagen då båda föräldrarna har avlidit.
Om makarna däremot endast har särkullbarn (barn från tidigare förhållanden) så ärver barnen istället den avlidnes behållning på en gång. I vissa fall vill makar att särkullbarnen ska få vänta med att få ut sitt arv tills båda makarna har gått bort. Man får i så fall lov att skriva ett testamente. Det finns dock en bestämmelse i Sverige som säger att barnen (särkullbarnen) har rätt att kräva ut sin laglott även om testamente finns. Om särkullbarnet godkänner testamentet så kommer särkullbarnet att bli efterarvinge och få ut sitt arv först då efterlevande make/maka avlidit.
Reglerna om arv och testamente finns i ärvdabalken.
SVAR
Nej, ett barn har alltid rätt till sin laglott, även om den avlidne har testamenterat bort hela sin egendom till någon annan eller något annat. Laglotten består av halva arvslotten som i sin tur avgörs utifrån hur många barn den avlidne har. Om den avlidne exempelvis har tre barn utgörs deras arvslott av 1/3 var av kvarlåtenskapen (den avlidnes tillgångar efter att skulderna har räknats av), vilket innebär att deras laglott utgörs av 1/6 var av kvarlåtenskapen. På detta sätt har den avlidnes bröstarvingar tillsammans alltid rätt att göra anspråk på hälften av den avlidnes kvarlåtenskap, oavsett hur stor del av denna som den avlidne har testamenterat bort.
Hej! Jag har fått höra på omvägar att en kvinna som jag har haft samlag med har fått barn och att barnet är mitt. Jag har försökt kontaktat kvinnan i fråga på alla möjliga sätt utan framgång, det är tydligt att hon försöker hålla mig borta från barnet. Jag vill gärna vara en del av barnets liv om det visar sig att jag faktiskt är barnets pappa. Vilka möjligheter har jag att ta reda på om jag är pappa till barnet? Jag vet att någon far till barnet ännu inte finns registrerad
SVAR
Om en kvinna som får barn inte är gift fastställs faderskap genom bekräftelse eller dom. Om barnet är under 18 år och har sin hemvist i Sverige har Socialnämnden en skyldighet att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskap fastställs. I sin utredning ska socialnämnden inhämta upplysningar från modern och andra personer som kan lämna betydelsefulla uppgifter. Socialnämnden bör även verka för att en rättsgenetisk undersökning (DNA-test) görs beträffande barnet, modern och den som kan vara far till barnet, om denne exempelvis begär det. Om socialnämndens utredning resulterar i att faderskapet med tillräcklig säkerhet kan bedömas, bör nämnden bereda den som kan antas vara far till barnet tillfälle att bekräfta faderskapet. En faderskapsbekräftelse måste dock godkännas av barnets mor och om hon vägrar göra det är det barnet själv eller socialnämnden som kan vända sig till tingsrätten för att få faderskapet fastställt genom dom.
Mot bakgrund av detta bör du vända dig till socialnämnden som kan utreda faderskapet och sedan eventuellt väcka talan för barnets räkning, även utan moderns samtycke. Det är dock socialnämnden som avgör om de ska inleda en utredning eller inte, du har alltså ingen rätt att kräva att socialnämnden utreder ditt eventuella faderskap. Om det fastställs att du är far till barnet kan du därefter ansöka om umgänge eller vårdnad av barnet
Jag och min sambo har precis förlovat oss och har nu börjat planera bröllop. Jag är dock lite orolig då jag har hört att han kommer få hälften av det jag äger när vi gifter oss, stämmer det?
SVAR
Grattis till förlovningen! Det stämmer inte att man övertar äganderätten till hälften av sin partners egendom när man gifter sig. Utgångspunkten är att varje make råder över sin egendom och svarar för sina egna skulder medan man är gift. Däremot kommer han som huvudregel ha rätt till hälften av ert gemensamma giftorättsgods för det fall ni vill skilja er och väljer att genomföra en bodelning. Giftorättsgodset består av all en makes egendom som inte utgör enskild egendom. Om ni inte önskar att dela lika på giftorättsgodset vid en eventuell skilsmässa kan ni upprätta ett äktenskapsförord där ni föreskriver att all er respektive egendom ska utgöra enskild egendom, på sådant sätt behåller ni er egen egendom för det fall ni skulle skilja er. Det är även möjligt att föreskriva att endast en del av er egendom ska utgöra enskild egendom, exempelvis ett hus som någon av er äger.
Hej! Jag och min man har ansökt om skilsmässa och är snart i stadiet där vi ska börja dela upp våra tillgångar. Problemet är att min man efter att vi beslutade oss för att skiljas har börjat leva extremt slösaktigt och spenderar sina pengar på resor, hotellövernattningar och dyra middagar. Han gör allt för att jag ska få mindre pengar i vår bodelning. Kan han göra så i syfte att jag ska få mindre pengar? Det handlar alltså om pengar som jag egentligen har rätt till i vår bodelning.
SVAR
När ett äktenskap upplöses ska all makarnas egendom som inte utgör enskild egendom delas lika mellan dem genom en bodelning. Denna bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena som förelåg den dag då makarna väckte talan om äktenskapsskillnad, med andra ord den dag då er ansökan om äktenskapsskillnad inkom till rätten. Denna tidpunkt kallas för den kritiska tidpunkten och föranleder att en redovisningsplikt uppstår för vardera maken framtill bodelningen har förrättats. Redovisningsplikten innebär att vardera maken är skyldig att förvalta all egendom i båda makarnas intresse samt att redovisa för sin egendom och för sådan egendom denna har haft hand om men som tillhör den andra maken. Redovisningsplikten omfattar även egendomens avkastning och vad som trätt i dess ställe.
Om din make efter den kritiska tidpunkten har spenderat pengar som annars skulle ha ingått i bodelningen kommer du att kompenseras genom att han måste ta upp en s.k. redovisningsfordran på ett motsvarande värde i bodelningen. På detta sätt minskar inte din andel i bodelningen trots att din make lever slösaktigt framtill bodelning har skett.
Min dotters mamma och jag är skilda och jag har dottern varannan vecka. Vid den senaste överlämningen sa mamman att hon ska börja kräva underhåll av mig eftersom jag tjänar mycket mer än henne. Stämmer det att hon kan tvinga mig att betala underhåll för dottern trots att jag har dottern varannan vecka?
SVAR
Utgångspunkten är att förutsättningar för underhållsbidrag inte föreligger om barnet har växelvist boende hos båda sina föräldrar. Däremot har Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2013 s. 955 konstaterat ett undantag som medför att den ena föräldern, trots barnets växelvisa boende, kan åläggas att betala underhållsbidrag om föräldern anses försumma sin underhållsskyldighet. Detta eftersom föräldrar enligt lag ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga, det är främst föräldrarnas ekonomiska förmåga som bestämmer underhållsskyldighetens omfattning.
I rättsfallet konstaterar Högsta domstolen att rekvisitet försummar även kan omfatta en försummelse som är helt klanderfri. Vidare konstaterar domstolen att ett barn kan kräva större underhåll ju bättre föräldrarnas ekonomiska förhållanden är och en central princip är att barnet ska ha likartad ekonomisk standard som föräldrarna även om dessa inte lever tillsammans. Med andra ord ska barnet ha rätt att leva på en nivå som inte alltför mycket avviker från den standard som den bäst ekonomiskt ställde föräldern har, och detta gäller även när barnet bor växelvist oavsett vilken förälders vecka det är. Således kan en förälder vara försumlig, trots att den fullgör sin underhållsskyldighet under veckorna den har barnet, om barnet inte får det underhåll den är berättigad till under andra förälderns veckor. Svaret på din fråga är alltså att du under vissa omständigheter kan bli skyldig att betala underhållsbidrag för din dotter trots hennes växelvisa boende.
Hej, hur gör jag om jag vill ändra vårdnaden om mitt och mitt ex barn?
SVAR
SVAR
En bouppteckning ska upprättas inom tre månader efter att en person har avlidit och innebär att man gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Även efterlevande make eller sambo ska alltid kallas, oavsett om denne är dödsbodelägare eller inte. Därtill ska även efterarvingar kallas.
En person räknas som dödsbodelägare om denne är legal arvinge eller universell testamentstagare. En legal arvinge har rätt till arv enligt den legala arvsordningen. En universell testamentstagare är en person som enligt ett testamente har rätt att ärva hela eller delar av kvarlåtenskapen. Det är inget krav att närvara på bouppteckningsförrättningen men om man avstår är det viktigt att man lämnar in ett kallelsebevis, kallelseintyg eller fullmakt.
SVAR
Nej, det är inte möjligt att göra barn helt arvlösa. Däremot kan arvet reduceras.
Enligt svensk arvsrätt ärver den avlidnes bröstarvingar i första hand den avlidne med lika stora andelar, det vill säga arvslott. En bröstarvinge är den avlidnes avkomling i nedåtstigande led (barn, barnbarn och så vidare).
Om man önskar frångå det utfall som blir av de vanliga arvsreglerna kan ett testamente upprättas där man anger att ett barn inte ska ärva något eller endast sin laglott. Viktigt att notera är dock att en bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten. Om en bröstarvinge inte får sin laglott genom testamente har denne rätt att begära jämkning av testamentet inom sex månader för att få ut sin laglott.
SVAR
SVAR
Hej, vi har köpt ett hus för 2 år sen och strax efter inflytten började vi hitta fel som vi inte hade sett inför köpet. Vi tycker att felen är dolda då säljaren inte berättat för oss om felen innan köpet.
Mina vänner och familj säger att det inte är någon ide att kräva något av säljaren då man aldrig får rätt för dolda fel. Stämmer detta och kan vi kräva säljaren på pengar för felen i huset?
SVAR
Hej och tack för din fråga.
Vid köp av fastighet så har köparna en så kallad undersökningsplikt. De fel som inte går att upptäcka är så kallade dolda fel, som säljarna som huvudregel ska stå ansvaret för. En säljare kan friskriva sig i köpekontraktet för dolda fel så det är viktigt att gå igenom vad som står i köpekontraktet. Om säljaren har informerat eller gett så kallade varnade besked om att det finns indikationer på att det kan finnas fel i fastigheten så utökas en köpares undersökningsplikt. Om säljaren däremot gett lugnande besked eller till och med lämnat en utfästelse att det inte föreligger några fel i specifika delar av fastigheten så behöver inte felet var ett så kallat dolt fel för att säljaren ska stå ansvaret.
För att ha rätt att kräva säljaren på ansvar för ett fel som är att beteckna som dolt måste man reklamera inom 4,5 månader från det att man borde ha upptäckt eller misstänkt felet. Det är ni som köpare som har bevisbördan för att ni har reklamerat i tid. Muntlig reklamation räcker men är dessvärre ofta svårt att bevisa i efterhand, därför rekommenderar vi alltid att göra en skriftlig reklamation som man sparar en kopia på. Om man inte reklamerar felen inom ca 4,5 månader från att man upptäckt felet eller bort upptäcka felet så kan man förlora sin rätt till talan. Man kan dock ha längre tid på sig att reklamera ett fel om säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro heder.
För att avgöra om ni har missat er chans att reklamera felet behöver man gå igenom vad som föregick köpet, objektsbeskrivning, köpekontrakt m m. Då det är separat reklamationstid för varje enskilt fel är det viktigt att noggrant gå igenom händelseförloppet för att kunna avgöra vad ni kan vidta för åtgärder.
Angående att påståendet om att det aldrig går att få rätt avseende dolda fel så är det en vanlig missuppfattning som ofta dyker upp när man talar om dolda fel i fastigheter. Vi driver många ärenden kring fel i fastighet, såväl dolda som kontraktsrättsliga, och många löser sig utan att man får en dom. Precis som inför köpet av fastigheten så innebär ett dolt fel ofta en förhandling mellan parterna i första hand. Ett fel i en fastighet handlar ofta om stora summor så vi rekommenderar att man i första hand kontaktar en kunnig advokat får rådgivning innan man bestämmer huruvida det går att få rätt eller ej.
Hoppas det besvarade er fråga.
Vi har köpt ett hus och fått problem med mögel på vinden. Det har visat sig att det läcker in vatten genom taket. Vad kan vi göra?
SVAR
Reglerna om fel i fastighet regleras i Jordabalken 4 kapitel.
Det föreligger fel i fastighet om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den avviker från vad man som köpare med fog kunnat förutsätta vid köpet.
Köpare får dock inte åberopa sådana fel som borde upptäckts vid en undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick. Köparen har en långt gående undersökningsplikt och det är endast så kallade dolda fel som en säljare är ansvarig för.
Om en säljare har gett någon form av garantier eller gett information och/eller så kallade lugnande besked vid olika frågeställningar minskar en köpares undersökningsplikt och säljarens ansvar för fel ökar.
Det första ni måste göra är att reklamera felet till köparen. Det är viktigt att reklamation görs så snart fel upptäcks. Om man inte reklamerar inom 4-5 månader från det att man upptäckt felet eller bort upptäckta felet så riskerar man som köpare att inte kunna åberopa felen med framgång.
Möjligheten att åberopa fel i fastighet preskriberas 10 år efter köpet.
Vad gäller ert ärende så får man först utreda om felet är ett så kallat dolt fel eller ej. Borde ni ha upptäckt felet vid en grundlig undersökning eller ej? Finns det någon friskrivningsklausul i köpekontraktet som gör att säljaren inte ska stå för dolda fel. Har säljaren gett sådan information att er undersökningsplikt ökat eller minskat? Hur gammalt är huset och taket?
För att kunna ge rätt råd behöver våra advokater få ta del av upprättat köpekontrakt med tillhörande bilagor samt ges möjligheten att ställa frågor till er gällande vilken information som getts av säljaren och hur besiktningen av fastigheten gick till.
Om ni har en hemförsäkring så finns det oftast ett rättsskydd som täcker stora delar av de advokat kostnader som kan uppstå.
Jag har länge haft som dröm att jobba utomlands i något år. Nu har jag äntligen fått ett jobberbjudande utomlands som jag vill tacka ja till. Jag har dock en bostadsrätt här i Sverige som jag älskar och inte vill sälja, särskilt inte om jag skulle upptäcka att jag inte trivs på det nya jobbet eller i det nya landet. Jag funderar därför på att hyra ut lägenheten i andra hand medan jag jobbar utomlands och undrar vad som krävs för att jag ska få göra det?
SVAR
Enligt bostadsrättslagen krävs som huvudregel samtycke från föreningens styrelse för att en bostadsrättsinnehavare ska få hyra ut sin lägenhet i andra hand. Om styrelsen inte skulle ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse kan du som äger bostadsrätten vända dig till hyresnämnden för att få din fråga prövad. Tillståndet ska begränsas till viss tid och ska lämnas om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke.
Skäl för andrahandsupplåtelse kan föreligga om bostadsrättsinnehavaren vill behålla lägenheten för att kunna återvända till den efter en tid, exempelvis om denna vill studera eller arbeta på annan ort, vistas utomlands eller på annan ort i landet, vårda en anhörig eller sammanbo med någon på prov. Observera dock att bostadsrättshavarens skäl normalt väger lättare med tiden: ett skäl som var godtagbart det första året kanske inte är tillräckligt för att få hyra ut bostadsrätten det fjärde året. Därutöver kan föreningen ha befogad anledning att vägra samtycke trots att du har ett godtagbart skäl, exempelvis om hyresgästen du väljer förväntas uppträda störande
Hej
I mitt anställningsavtal står det att jag under en tid av 2 år efter anställningens upphörande förbinder mig att ej, vare sig själv eller genom annan, direkt eller indirekt, bedriva eller ha intresse i verksamhet som innefattar varje slag av samarbete med leverantör som representeras av bolaget. Frågan; Kan jag då bli anställd av ett annat bolag som kommer att anlita samma leverantörer? jag kommer enbart att vara anställd.
SVAR
Hej
Ditt avtal reglerar även det fall du tar med dig leverantörer till bolag där du anställs i princip.
Praxis är att så sker. Principen är att för det fall någon som anställd därigenom har fått kontakter som har ett värde och använder dem i konkurrenssyfte så har eller kan skada uppkomma för arbetsgivaren. Att du inte direkt berikas men indirekt genom lön, brukar sakna betydelse. Kravet kan då riktas solidariskt mot Dig och din nya arbetsgivare för förlusten på att inte kunna sälja leverantörens produkter/tjänster(=skadan.
Allt bygger på antagandet att en förlust för gamle arbetsgivaren genom att ta med sig avtalet = beräknas till överskottet på 3 – 5 års försäljning. Motsvarande vinst gör din nye arbetsgivare såvida samarbetet med leverantören varit exklusivt för den gamle arbetsgivaren. Om din nya arbetsgivare är stort bolag, kan det vara möjligt att komma runt det. T ex om nya bolaget reprensterar leverantören på andra ställen i landet. Är det däremot ett litet bolag där din insats är viktig och leverantören är huvuddelen av omsättningen, så kan du tvingas ge ut skadestånd.
Detta var ett översiktligt svar.
Vill du har mera detaljer behöver jag se avtalen och gå in i vad leverantören har för ställning hos din nuvarande och nya arbetsgivare.
I så fall genom rådgivningsbesök.
Vi är tre personer som ska starta ett aktiebolag ihop behöver vi skriva ett aktieägaravtal?
SVAR
Det finns inget krav att man måste skriva ett aktieägaravtal eller kompanjonavtal. Vår rekommendation är dock att man gör det i samband med att man startar upp sitt gemensamma företag.
I aktieägaravtalet kan man exempelvis skriva ned vad man kommit överens om gällande; Framtida utdelningar, om någon av delägarna blir långvarigt sjuk, om någon av delägarna vill sälja, hembudsklausul, hur värderingen av bolaget ska gå till mm. Man kan också reglera sekretessfrågor och framtida konkurrensfrågor.
Det är vanligt att man i ett aktieägaravtal skriver in att delägarna ska säkra att var och ens aktier ska vara enskild egendom. Om en sådan klausul skrivs in är det viktigt att varje delägare sedan upprättar ett äktenskapsförord med sin make/maka, i annat fall kommer aktierna trots allt utgöra giftorättsgods.
Det kan också vara klokt att teckna en korsvis försäkring så att det finns likvida medel att kunna köpa en delägares aktier om olyckan skulle vara framme.
Tänk på att det alltid är lättare att skriva ett aktieägaravtal i början av kompanjonskapet än senare när eventuella konflikter uppstått.
Jag har sökt medborgarskap i Sverige och fick ett brev från Migrationsverket där det står att Migrationsverket har fått information från polisen om att jag har godtagit ett strafföreläggande för ett brott jag begått. Vad har det för betydelse för min ansökan?
SVAR
För att en vuxen utlänning ska ha en möjlighet att beviljas svenskt medborgarskap ska denna uppfylla ett antal kriterier, närmare bestämt ska personen ha styrkt sin identitet, fyllt arton år, ha permanent uppehållstillstånd i Sverige, haft sin hemvist i Sverige under en bestämd tid samt haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt. När Migrationsverket eller domstolen bedömer det sistnämnda kravet på hederligt levnadssätt beaktas bland annat om utlänningen har begått något brott i Sverige. Om utlänningen har begått ett brott ska det ha förflutit en viss tid innan utlänningen kan bli svensk medborgare. Denna tid kallas för karenstid och lagstiftaren har föreslagit att den tillämpas enligt en särskild tabell, där 30 dagsböter exempelvis motsvarar en karenstid på ett år efter att brottet begåtts.
Karenstiderna ska endast ses som riktlinjer och ska fastställas efter en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Karenstiden kan förlängas om sökanden exempelvis har begått upprepade brott medan den kan förkortas om exempelvis risken för återfall i brottslighet generellt sett måste bedömas vara mycket låg såsom vid vissa oaktsamhetsbrott. Om det föreligger särskilda skäl kan sökanden beviljas medborgarskap trots att alla krav inte är uppfyllda.
Hej, jag har ett ombud som nu säger att hon är jävig och därför inte kan hjälpa mig mer. Vad betyder det?
SVAR
Hej
Tråkigt att ditt ombud inte kan företräda dig mer. Jäv innebär att en advokat eller ett ombud inte kan företräda en part med anledning av en intressekonflikt. Konflikter kan uppstå av flera olika anledningar, det kan vara allt från släktband med motparten till att någon på samma byrå tidigare företrätt motparten i ett annat ärende.
För att undvika att ett ombud riskerar att behöva välja sida vid motsatta intressen ska ett ombud i enlighet med advokatetiska regler frånsäga sig uppdraget för att på så vis garantera klienten det bästa möjliga biträdet i frågan.
Kontrollera med ombudet om det är ett generellt jäv eller om det bara är i just denna specifika frågan. Det kan vara så att ni har möjlighet att anlita henne i ett annat ärende trots att jäv föreligger i just detta ärende.
På Advokatsamfundets hemsida finns en sökfunktion där man har möjlighet att söka efter ombud efter inriktning och geografisk placering. Hoppas ni finner ett nytt ombud som ni har förtroende för.
Jag och mina polare blev stoppade av polisen när vi var ute på stan och hängde. Polisen frågade om vi kunde legitimera oss och eftersom vi inte visste om vi har rätt att säga nej så visade vi våra legg. Om det händer igen vill jag veta ifall vi är skyldiga att visa våra legg?
SVAR
Hej och tack för din fråga.
Du gör helt rätt i att ta reda på dina rättigheter och skyldigheter. När det gäller att legitimera sig för polisen har man ingen allmän skyldighet att göra det, du kan som huvudregel alltså neka till att visa din legitimation för det fall polisen skulle efterfråga det. Det finns dock situationer där polisen har rätt att kräva att du identifierar dig. En sådan situation kan föreligga om det finns särskild anledning att anta att du är efterspanad eller efterlyst. Uppvisar du inte din legitimation i en sådan situation kan du omhändertas för identifiering. Kravet på särskild anledning att anta innebär att det måste finnas en konkret grund för misstanken, exempelvis att du liknar ett signalement av en efterlyst person. Polisen har vidare exempelvis rätt att kräva att du identifierar dig vid ett gripande, omhändertagande eller avlägsnande eller om polisen har en grundad anledning att tro att du saknar rätt att vistas i landet. Även vid en trafik- och nykterhetskontroll är du skyldig att visa din legitimation om polisen frågar efter det.
Nästa gång du blir ombedd att visa legitimation bör du därför fråga polisen vilket lagstöd deras begäran grundar sig i.
