Advokatfrågan

Hej!

Jag och min sambo undrar hur det kommer bli med arvet när en av oss dör. Vi har ju barn sedan tidigare. Kommer våra barn ärva oss och hur mycket då? Måste den som överlever sälja huset då? Spelar det någon roll om vi gifter oss? Vi förstår att vi kan behöva ett testamente, men vi vet inte vad som ska stå i det. Vi vill ju att den som blir kvar ska kunna bo kvar i huset. Kan ni hjälpa oss?

SVAR

Hej och tack för din fråga!

Det var många frågor och vanligt förekommande. Vi svarar dig i den ordning du har ställt frågorna. Sambor ärver inte varandra, men däremot har sambor bodelningsrätt gällande samboegendomen. Samboegendom är gemensam bostad och bohag om egendomen har förvärvats för gemensam användning med vissa undantag. När bouppteckning och bodelning är förrättade kommer barnen att ärva hela kvarlåtenskapen direkt. Vi vet inget om er ekonomi men risken är att efterlevande sambo kan tvingas att sälja bostaden för att kunna lösa ut barnets rätt till arv. Du frågar även om det blir någon skillnad om ni gifter er. Nej, inte arvsrättsligt eftersom barnen inte är gemensamma. Särkullbarn har alltid rätt till sitt arv och behöver inte vänta tills maken har avlidit. Men det kan spela roll inför bodelningen eftersom den i så fall omfattar alla era nettotillgångar (giftorättsgods) om inte ni har upprättat äktenskapsförord som stipulerar undantag (enskild egendom). Genom testamente kan man förordna hur man vill att arvet ska fördelas. Enligt lag har barn, oavsett om avliden var sambo eller gift, rätt till sin laglott som är hälften av kvarlåtenskapen. Den andra hälften har man rätt att förordna hur man vill. Ni skulle således kunna upprätta ett inbördes testamente där ni förordnar att efterlevande ska ärva. För att testamentet ska vara giltigt måste formkraven vara uppfyllda. Vi hjälper till med upprättande av testamente. I priset ingår konsultation, upprättande av testamente, genomgång av detsamma och bevittning. Vi har stor erfarenhet av arvsrätt och upprättande av testamenten. Välkommen att boka tid hos oss!

Hej!

Jag är mamma till mina två barn som är 5 år och 7 år. Dom bor hos mig och det är jag som bestämmer allt kring dom. Deras pappa flyttade till en annan stad när vi skildes. Det är ungefär tre år sen. Vi har gemensam vårdnad, men jag undrar om det är verkligen rätt? Han gör ju inget med barnen annat än ringer då och då. Jag tycker att jag borde ha ensam vårdnad. Vad gäller egentligen? Kan jag få det fast vi inte bråkar? Han är inte en dålig pappa, han är bara aldrig närvarande.

SVAR

Hej, och tack för din fråga! Gemensam vårdnad brukar vara det bästa för barn eftersom det är ett skydd för barn att ha två föräldrar som kan fatta beslut om vård, skola och annat som är viktigt. Men om den ena föräldern är frånvarande och visar otillräckligt intresse för sitt föräldraskap kan det vara olämpligt med gemensam vårdnad. Boendeföräldern måste kunna fatta kring barnet utan hinder av den frånvarande föräldern. För att rätten ska ändra vårdnaden ska det vara det bästa för barnet. Rätten bedömer särskilt föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och förmåga att samarbeta i frågor om barnet. Vi föreslår att du börjar med att kontakta barnens far om att du vill ha ensam vårdnad. Om inte han går med på det, är välkommen att kontakta oss. Vi är experter inom frågor om vårdnad, boende och umgänge och hjälper dig gärna vidare.

Hej!

Jag är en pappa till en pojke på 2 år. Mamman är förbannad på mig sedan jag träffade en ny tjej. Nu vägrar hon låta mitt barn bo hos mig. Hon har hon börjat hitta på en massa saker om mig för att skylla på. Det känns som hon förstör hela mitt liv. Jag tänker på min pojke varje dag och undrar hur han har det. Vad ska jag göra? 

SVAR

Innan vi svarar på din fråga nämns generellt att det är barnets bästa som är avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Föräldrarna ska ha förmåga att sätta barnets behov främst och ta gemensamt ansvar i frågor som rör barnet. Det nämnda är hämtat från föräldrabalken, kap 6.

Det nämnda innebär att din pojke har en grundläggande rätt att ha kontakt med dig. Om inte mamman medger det behöver du kontakta familjerätten för att söka lösningar. Om inte det är möjligt kan du tvingas att gå rättslig väg. Vi är experter inom vårdnad, boende och umgänge och hjälper dig gärna i ditt ärende.

Hej, 

Jag har flyttat ihop med min pojkvän i hans lägenhet för ett halvår sen. Jag fick inte ta med några möbler då han tycker att jag har dålig smak, jag tog däremot med mig mina båda katter.

Nu säger min pojkvän att han ska behålla en av katterna om jag lämnar honom, kan han göra så?

SVAR

Hej och tack för din fråga.

För ett par som flyttat ihop som sambos måste man skilja på tre sorters egendom, samboegendom, enskild egendom och egendom ägd med samäganderätt.

Sambolagen är tillämplig på den gemensamma bostaden som är införskaffad för att båda parterna ska sammanbo på platsen. Det innebär att det endast är den bostaden som ni gemensamt införskaffat som kan bli föremål för sambolagen och därigenom delas vid ett eventuellt uppbrott. Även de möbler som eller andra saker som införskaffas till det gemensamma boendet, oavsett om boendet är införskaffat gemensamt, utgör samboegendom och ska som huvudregel delas lika efter förhållandet.

Egendom som har införskaffats innan samboförhållandet påbörjades, d v s när ni flyttade ihop, är vardera parts egendom då det inte införskaffats för gemensamt bruk och ingår inte vid en eventuell bodelningen. Sådan egendom blir således inte samboegendom.

Egendom som införskaffats gemensamt men som inte är till boendet så som exempelvis en bil eller en båt är inte samboegendom och ska inte delas. Däremot kan egendomen vara samägd om den införskaffats i det syftet. Här måste man titta på förutsättningarna inköpet. De ekonomiska insatserna och avsikten med köpet får oftast stor betydelse om egendomen ska anses samägd eller ej för det fall att man inte kan komma överens eller om man inte har skrivit några papper på förhand.

Med anledning av att djur inte anses vara en del av bohaget så kan dessa inte ingå i samboegendomen. Då du köpt dina katter på egen hand innan ni flyttade ihop så är de inte heller samägd egendom. Din pojkvän kan således inte ta en av katterna för det fall att du lämnar honom.

Sambolagen går att avtala bort och parterna kan komma överens om att den inte ska gälla på viss egendom eller på all egendom. Vi upprättar samboavtal, testamenten och avtal avseende samägd egendom. För att veta exakt vilka avtal ni behöver rekommenderar vi att ni besöker en advokatbyrå för en rådgivning innan ni blir osams, för att dels få veta vad som gäller, dels för att få veta vilka eventuella avtal som kan behövas i just er situation.

Hoppas det besvarade din fråga.

Jag och mitt ex kan inte komma överens om hur vi ska ha det med barnen och jag funderar därför på att inleda en tvist om det i tingsrätten. Men jag är orolig över kostnaderna och undrar om det går att finansiera en sådan tvist på något sätt. Eller måste man betala allt själv? 

SVAR

Hej

Det finns två sätt att få hjälp med finansieringen av en tvist om gemensamma barn. I första hand ska man använda sitt rättsskydd som alla har i sin hemförsäkring. Dock har försäkringsbolagen två villkor för att man ska få belasta sitt rättsskydd. Det första är att man måste ha haft sin hemförsäkring i minst två år innan utan avbrott vid tidpunkten för tvistens uppkommande. Sedan måste man ha varit skild, alternativt separerad, under minst ett år innan tidpunkten för tvistens uppkommande. Om du varit gift räknas den tiden från dagen då tingsrätten meddelade dom på äktenskapsskillnad. I rättsskyddet finns en självrisk som oftast ligger på 20 eller 25% av kostnaderna. Det är den del som man ska betala själv.

Om man inte kan använda sitt rättsskydd finns en möjlighet att ansöka om rättshjälp vilket innebär att man, under vissa förutsättningar, kan få hjälp av staten med delar av sina kostnader. En viktig begränsning är att den som ansöker om rättshjälp inte får ha större inkomst än 260 000 kronor per år. Även här ska man betala en del själv, det kallas för rättshjälpsavgift. Den beräknas i procent utifrån den sökandes ekonomiska förmåga och kan vara från 2% upp till 40% av det totala beloppet.

Om man inte kan använda sig av något av dessa finns inget annat alternativ än att betala processen själv.

Hej 

Jag vill skiljas från min man. Hur gör jag?

SVAR

Hej

Du ansöker om äktenskapsskillnad hos tingsrätten. Blankett för detta finns på domstolsverkets hemsida. Du behöver inte få ansökan undertecknad av den andre utan man kan ansöka om äktenskapsskillnad ensam. Om ni har gemensamma barn under 16 år kommer tingsrätten besluta om så kallad betänketid som löper under sex månader. Det är först därefter som ni formellt kan bli skilda. Det är dock viktigt att komma ihåg att man måste ansöka om så kallad fullföljd hos tingsrätten för att de ska meddela dom på äktenskapsskillnad. Det kan man göra först när betänketiden har löpt ut

Hej

Jag har ett barn tillsammans med en annan och barnet bor på heltid hos mig. Jag har försökt få underhåll utbetalt för barnet men han vägrar att betala underhåll. Vad kan jag göra?

SVAR  

Hej

Du får vända dig till Försäkringskassan och få underhållet utbetalt via dem via underhållsstöd. De gör då en utredning av pappans ekonomiska förmåga att betala underhåll. Du kommer dock att få lagstadgat belopp, för närvarande 1 573 kronor per månad om barnet är under 11 år. Är barnet mellan 11 – 14 har beloppet höjts till 1 723 kronor per månad. Efter det att barnet har fyllt 15 år är det månatliga beloppet 2 073 kronor per månad. Beloppen är gällande 2019.

Jag om mitt ex har just haft en vårdnadstvist och vi har fått en dom. Men jag är orolig för att mitt ex inte kommer följa domen. Vad kan jag göra om det blir så? 

SVAR

Hej

Om någon av parterna i en dom inte följer den kan man ansöka om verkställighet av domen hos tingsrätten. Då håller tingsrätten sammanträde i målet och därefter fattar den beslut om domen ska verkställas eller inte. Ett beslut om verkställighet kan förenas med åtgärder för att verkställighet verkligen ska ske. Som exempel kan tingsrätten förena ett sådant beslut med ett vite som ska betalas varje gång som domen inte följs. Viktigt att känna till är dock att det inte finns förutsättningar för tingsrätten att fatta beslut som innebär att en förälder som inte vill utöva umgänge med ett barn tvingas till det.

Boka en tid genom någon av våra sekreterare om du behöver ett ombud.

Jag funderar på att inleda en vårdnadstvist. Hur stor betydelse har barnens vilja för tingsrätten? Mina barn är 4 och 11 år. 

SVAR

Hej

Tingsrätten ska i princip alltid inhämta uppgifter om barns vilja när de ska fatta beslut som rör barnets förhållanden. Detta gör tingsrätten bland annat genom att inhämta snabbupplysningar från Familjerätten. Din 11-åring kommer i så fall få ha samtal med den utredare som fått uppdraget att upprätta snabbupplysningarna och då ha möjlighet att få berätta om hur hen tänker. Din 4-åring kan bedömas vara för ung för att det ska genomföras samtal med hen och om det blir så kommer inte hens uppfattning komma fram till tingsrätten. En 11-årings vilja ska tingsrätten ta hänsyn till eftersom det sannolikt är så att hen inser konsekvenserna av den vilja som hen gett uttryck för. En 4-årings vilja får inte samma betydelse för tingsrätten på grund av låg ålder och därmed också bristande mognad. Det är inte sannolikt att en 4-åring inser konsekvenserna av en viljeyttring vilket är en viktig parameter för tingsrätten.

Hör av dig om du vill boka en tid.

Hej! Min före detta sambo kräver att få ut halva värdet av min lägenhet. Jag har själv köpt lägenheten och betalt för lägenheten. Har hon verkligen rätt att få ut halva värdet? 

SVAR

Hej!

Om någon av samborna påkallar bodelning inom ett år från det att samboförhållandet upphört så ska en bodelning göras, Sambolagen 8 §. Det som bodelas mellan sambor är bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk.

Det innebär att om lägenheten köptes för att ni gemensamt skulle flytta in och bo där så är den så kallad samboegendom. Om du däremot köpt lägenheten för att bo där själv och att ni därefter blivit sambor så ingår inte lägenheten i bodelningen.

Sambolagen tar ingen hänsyn till vem som köpt eller betalt lägenheten. Om en lägenhet har införskaffats för gemensamt bruk så ska den ingå i bodelningen. Huvudregeln är att samboegendom ska delas lika mellan samborna, men det finns undantag. Om det skulle anses oskäligt på grund av samboförhållandets längd, ekonomiska förhållande och omständigheter i övrigt så kan en så kallad skevdelning göras.

Observera att reglerna i Sambolagen är så kallade dispositiva. Vilket innebär att ni själva kan bestämma hur ni vill genomföra bodelningen och till vilka värden. Detta kräver dock att bägge parter är överens.

Hoppas att ni fått svar på er fråga.

Hej!

Har frågor ang. bouppteckning och arvskifte gällande dödsbo efter min far. Vi är två syskon som bor i Linköping där bouppteckningen sköttes av Familjejuristen, Linköping via Fonus Öst, Linköping. Våran far flyttade tillbaka till Västerås 2006 och bodde tillsammans med en kvinna tills januari 2013 då han blev förflyttad till en servicelägenhet i Västerås.

I april 2013 skrevs en fullmakt gällande Swedbank Västerås där kvinnan och kvinnans dotter är fullmaktshavare. Bevittnad av en personal på serviceboendet samt kvinnans dotters särbo. 2 september blir våran far inlagd på sjukhus i Västerås och avlider 5 oktober. Upptäcks att det har gjorts två uttag på 100 000 kr den 20 september och 5 oktober av kvinnans dotter. Familjejuristen, Linköping tar telefonkontakt med kvinnans dotter men inga pengar kommer tillbaka. Polisanmälan görs i Linköping den 8 november 2013 vilken tas över av polisen i Västerås.

Ansökan om skiftesman via Västmanlands tingsrätt görs i mars 2014 och vi blir tilldelad en juris kandidat i Västerås. 2015-01-20 utredningen nedlagd av åklagaren. Har varit i kontakt med jurist som via rek. brev försökt komma i kontakt med kvinnans dotter men breven har inte hämtats utan har kommit åter. Överprövning av åklagares beslut har gjorts i april 2015 och ärendet har överlämnats till Utvecklingscentrum Stockholm för handläggning. Nu i juni kom ett beslut att förundersökningen är nedlagd av överåklagaren. 

MOTIVERING

Det saknar numera anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det framkommer inte uppgifter som med någon styrka talar för att uppsåtliga brott begåtts. Det framkom när juristen på begravningsbyrån var i telefonkontakt med kvinnans dotter att våran fars önskan enligt henne var att min bror inte skulle ha några pengar utan dessa skulle jag få men i polisförhöret så säger hon att hennes mamma skulle få 100 000 för en reavinst skatt och de andra 100 000 skulle delas mellan kvinnans dotter, hennes syster, hennes särbo och mig.

Har man någon chans i en civilrättslig tvist eller är det bara att godkänna att en person kan bära sig åt på detta sätt? Skulle godkänna om det hade funnits något skriftligt önskemål från våran far men det är en muntlig önskan enligt kvinnans dotter.

Vi undrar vem som ärver om man är gift och har barn?

SVAR

Vi får ofta frågor kring makars arvsrätt. Om man är gift och ena maken avlider så ska man först göra en bodelning. Det som ska bodelas är giftorätten. Huvudregeln är att allt som vardera make/maka äger är giftorättsgods. För att göra egendom till enskild egendom krävs att man har upprättat ett äktenskapsförord där egendom pekas ut som enskild egendom. Man kan också ha tagit emot arv eller gåva där arvlåtaren eller givaren skrivit att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom.

Enskild egendom hålls utanför själva bodelningen. Av den giftorättsegendom som finns, delas överskottet lika mellan makarna. Reglerna kring bodelning finns i äktenskapsbalken.

När bodelningen är klar ska sedan arvskiftet genomföras. Om makarna endast har gemensamma barn så ärver den efterlevande maken den avlidne makens behållning efter att bodelningen är klar. De gemensamma barnen blir så kallade efterarvingar och kommer att få ut sitt fars- och morsarv först den dagen då båda föräldrarna har avlidit.

Om makarna däremot endast har särkullbarn (barn från tidigare förhållanden) så ärver barnen istället den avlidnes behållning på en gång. I vissa fall vill makar att särkullbarnen ska få vänta med att få ut sitt arv tills båda makarna har gått bort. Man får i så fall lov att skriva ett testamente. Det finns dock en bestämmelse i Sverige som säger att barnen (särkullbarnen) har rätt att kräva ut sin laglott även om testamente finns. Om särkullbarnet godkänner testamentet så kommer särkullbarnet att bli efterarvinge och få ut sitt arv först då efterlevande make/maka avlidit.

Reglerna om arv och testamente finns i ärvdabalken.