Advokatfrågan

“Jag och min sambo undrar hur det kommer bli med arvet när en av oss dör. Vi har ju barn sedan tidigare. Kommer våra barn ärva oss och hur mycket då? Måste den som överlever sälja huset då? Spelar det någon roll om vi gifter oss?”

Sambor ärver inte varandra, men däremot har sambor bodelningsrätt gällande samboegendomen. Samboegendom är gemensam bostad och bohag om egendomen har förvärvats för gemensam användning med vissa undantag. När bouppteckning och bodelning är förrättade kommer barnen att ärva hela kvarlåtenskapen direkt. Vi vet inget om er ekonomi men risken är att efterlevande sambo kan tvingas att sälja bostaden för att kunna lösa ut barnets rätt till arv.

Du frågar även om det blir någon skillnad om ni gifter er. Nej, inte arvsrättsligt eftersom barnen inte är gemensamma. Särkullbarn har alltid rätt till sitt arv och behöver inte vänta tills maken har avlidit. Men det kan spela roll inför bodelningen eftersom den i så fall omfattar alla era nettotillgångar (giftorättsgods) om inte ni har upprättat äktenskapsförord som stipulerar undantag (enskild egendom).

Genom testamente kan man förordna hur man vill att arvet ska fördelas. Enligt lag har barn, oavsett om avliden var sambo eller gift, rätt till sin laglott som är hälften av kvarlåtenskapen. Den andra hälften har man rätt att förordna hur man vill. Ni skulle således kunna upprätta ett inbördes testamente där ni förordnar att efterlevande ska ärva. För att testamentet ska vara giltigt måste formkraven vara uppfyllda. Vi hjälper till med upprättande av testamente.

“Jag är mamma till mina två barn som är 5 år och 7 år. Dom bor hos mig och det är jag som bestämmer allt kring dom. Deras pappa flyttade till en annan stad när vi skildes. Vi har gemensam vårdnad, men jag undrar om det är verkligen rätt? Han gör ju inget med barnen annat än ringer då och då.”

Gemensam vårdnad brukar vara det bästa för barn eftersom det är ett skydd för barn att ha två föräldrar som kan fatta beslut om vård, skola och annat som är viktigt. Men om den ena föräldern är frånvarande och visar otillräckligt intresse för sitt föräldraskap kan det vara olämpligt med gemensam vårdnad. Boendeföräldern måste kunna fatta beslut kring barnet utan hinder av den frånvarande föräldern.

För att rätten ska ändra vårdnaden ska det vara det bästa för barnet. Rätten bedömer särskilt föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och förmåga att samarbeta i frågor om barnet. Vi föreslår att du börjar med att kontakta barnens far om att du vill ha ensam vårdnad. Om inte han går med på det är du välkommen att kontakta oss.

“Jag är en pappa till en pojke på 2 år. Mamman vägrar låta mitt barn bo hos mig och har börjat hitta på saker om mig. Vad ska jag göra?”

Det är barnets bästa som är avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen ska det fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Föräldrarna ska ha förmåga att sätta barnets behov främst och ta gemensamt ansvar i frågor som rör barnet. Det nämnda är hämtat från föräldrabalken, kap 6.

Det innebär att din pojke har en grundläggande rätt att ha kontakt med dig. Om inte mamman medger det behöver du kontakta familjerätten för att söka lösningar. Om inte det är möjligt kan du tvingas att gå rättslig väg. Vi är experter inom vårdnad, boende och umgänge och hjälper dig gärna i ditt ärende.

“Jag flyttade in hos min pojkvän för ett halvår sen och tog med mig mina båda katter. Nu säger han att han ska behålla en av katterna om jag lämnar honom, kan han göra så?”

För ett par som flyttat ihop som sambos måste man skilja på tre sorters egendom: samboegendom, enskild egendom och egendom ägd med samäganderätt. Sambolagen är tillämplig på den gemensamma bostaden som är införskaffad för att båda parterna ska sammanbo på platsen, samt de möbler och andra saker som införskaffas till det gemensamma boendet. Egendom som har införskaffats innan samboförhållandet påbörjades ingår inte vid en eventuell bodelning.

Med anledning av att djur inte anses vara en del av bohaget så kan dessa inte ingå i samboegendomen. Då du köpt dina katter på egen hand innan ni flyttade ihop så är de inte heller samägd egendom. Din pojkvän kan således inte ta en av katterna för det fall att du lämnar honom.

Sambolagen går att avtala bort och parterna kan komma överens om att den inte ska gälla på viss egendom eller på all egendom. Vi upprättar samboavtal, testamenten och avtal avseende samägd egendom.

“Jag och mitt ex kan inte komma överens om hur vi ska ha det med barnen och jag funderar på att inleda en tvist i tingsrätten. Men jag är orolig över kostnaderna. Måste man betala allt själv?”

Det finns två sätt att få hjälp med finansieringen av en tvist om gemensamma barn. I första hand ska man använda sitt rättsskydd som alla har i sin hemförsäkring. Försäkringsbolagen har två villkor: du måste ha haft din hemförsäkring i minst två år utan avbrott vid tidpunkten för tvistens uppkommande, och du måste ha varit skild eller separerad under minst ett år. I rättsskyddet finns en självrisk som oftast ligger på 20 eller 25 procent av kostnaderna.

Om man inte kan använda sitt rättsskydd finns en möjlighet att ansöka om rättshjälp, vilket innebär att man under vissa förutsättningar kan få hjälp av staten med delar av sina kostnader. En viktig begränsning är att den som ansöker om rättshjälp inte får ha större inkomst än 260 000 kronor per år. Rättshjälpsavgiften beräknas i procent utifrån den sökandes ekonomiska förmåga, från 2 upp till 40 procent av det totala beloppet.

Du ansöker om äktenskapsskillnad hos tingsrätten. Blankett för detta finns på domstolsverkets hemsida. Du behöver inte få ansökan undertecknad av den andre utan man kan ansöka om äktenskapsskillnad ensam.

Om ni har gemensamma barn under 16 år kommer tingsrätten besluta om så kallad betänketid som löper under sex månader. Det är först därefter som ni formellt kan bli skilda. Det är dock viktigt att komma ihåg att man måste ansöka om så kallad fullföljd hos tingsrätten för att de ska meddela dom på äktenskapsskillnad. Det kan man göra först när betänketiden har löpt ut.

“Hej. Mitt barn blev LVU-placerad för två år sedan och nu nämnde socialtjänsten att de skulle börja utreda en vårdnadsöverflytt. Vad betyder det?”

Hej och tack för din fråga! När ett barn har varit placerat i samma familjehem under två år från placeringens inledande ska socialnämnden särskilt utreda och överväga om det finns skäl att flytta över vårdnaden från vårdnadshavarna till familjehemsföräldrarna. Det innebär då att du som förälder inte längre är barnets vårdnadshavare och därmed fråntas möjligheten att fatta beslut kring ditt barn.

Vid sitt övervägande kommer socialtjänsten bland annat ta hänsyn till barnets och familjehemsföräldrarnas inställning till en vårdnadsöverflytt, barnets relation till familjehemsföräldrarna och deras förmåga att tillgodose barnets behov av en trygg och god uppväxt, familjehemsföräldrarnas inställning till och förmåga att tillgodose barnets behov av kontakt med sina föräldrar och andra närstående samt barnets relation till sina föräldrar. Om socialnämnden kommer fram till att en vårdnadsöverflytt är barnets bästa ska de ansöka om det i tingsrätten.

Även om vårdnaden överflyttas till familjehemmet kan barnet ha fortsatt rätt till umgängen med dig, det är dock familjehemmet som då kommer att ansvara för umgängena. Om du är orolig för att familjehemmet inte kommer att tillgodose ett umgänge kan du yrka (det vill säga begära) att domstolen, när den prövar frågan om vårdnadsöverflytt, beslutar om ett fastställt umgänge mellan dig och ditt barn.

“Hej! Sedan sommarlovet påbörjades valde min trettonåriga dotter att bo på heltid hos mig i stället för varannan vecka som hon har tidigare bott. Hon vill bo så även fortsättningsvis och ha umgänge med sin pappa varannan helg. Hennes pappa har väldigt svårt att acceptera detta och vägrar därför att dela på något ekonomiskt ansvar för dottern så länge hon inte bor halva tiden hos honom. Vad kan jag göra?”

Hej och tack för din fråga! Du har två alternativ i denna situation. Antingen kan du ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan och kommer då att få ett förutbestämt belopp utbetalt varje månad (1 823 kronor för barn 7 till 14 år), förutsatt att din dotter bor på heltid hos dig och är folkbokförd hos dig. Du får detta belopp även om pappan inte betalar sin del till Försäkringskassan.

Det andra alternativet är att vända sig till tingsrätten och yrka på (begära) underhållsbidrag, förutsatt att pappan inte frivilligt går med på att betala det. Uträkningen av underhållsbidragsbeloppet är ofta mer individualiserad och tar även hänsyn till din och pappans samlade ekonomiska förmåga. Det innebär att om pappan exempelvis tjänar 70 % av er samlade inkomst ska han på motsvarande sätt stå för 70 % av kostnaderna för er dotters behov.

Underhållsbidrag brukar i regel leda till ett högre belopp än underhållsstödet, samtidigt som det är en mer kostsam process att få till en dom eller ett avtal gällande underhållsbidrag.

“Jag och mitt ex har just haft en vårdnadstvist och fått en dom, men jag är orolig för att mitt ex inte kommer följa den. Vad kan jag göra om det blir så?”

Om någon av parterna i en dom inte följer den kan man ansöka om verkställighet av domen hos tingsrätten. Då håller tingsrätten sammanträde i målet och fattar därefter beslut om domen ska verkställas eller inte. Ett beslut om verkställighet kan förenas med åtgärder för att verkställighet verkligen ska ske, exempelvis ett vite som ska betalas varje gång som domen inte följs.

Viktigt att känna till är dock att det inte finns förutsättningar för tingsrätten att fatta beslut som innebär att en förälder som inte vill utöva umgänge med ett barn tvingas till det.

“Jag har ett barn som bor på heltid hos mig, men den andra föräldern vägrar betala underhåll. Vad kan jag göra?”

Du får vända dig till Försäkringskassan och få underhållet utbetalt via dem genom underhållsstöd. De gör då en utredning av den andra förälderns ekonomiska förmåga att betala underhåll. Du får då lagstadgat belopp, som varierar med barnets ålder.

“Jag funderar på att inleda en vårdnadstvist. Hur stor betydelse har barnens vilja för tingsrätten? Mina barn är 4 och 11 år.”

Tingsrätten ska i princip alltid inhämta uppgifter om barns vilja när de ska fatta beslut som rör barnets förhållanden, bland annat genom snabbupplysningar från familjerätten. Din 11-åring kommer i så fall få ha samtal med utredaren och ha möjlighet att berätta hur hen tänker. Din 4-åring kan bedömas vara för ung för att det ska genomföras samtal.

En 11-årings vilja ska tingsrätten ta hänsyn till eftersom det sannolikt är så att hen inser konsekvenserna av den vilja som hen gett uttryck för. En 4-årings vilja får inte samma betydelse på grund av låg ålder och därmed bristande mognad.

“Min före detta sambo kräver att få ut halva värdet av min lägenhet. Jag har själv köpt och betalt lägenheten. Har hon verkligen rätt till det?”

Om någon av samborna påkallar bodelning inom ett år från det att samboförhållandet upphört ska en bodelning göras enligt sambolagen 8 §. Det som bodelas mellan sambor är bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk.

Det innebär att om lägenheten köptes för att ni gemensamt skulle flytta in och bo där så är den samboegendom. Om du däremot köpt lägenheten för att bo där själv och ni därefter blivit sambor så ingår den inte i bodelningen. Sambolagen tar ingen hänsyn till vem som köpt eller betalt lägenheten.

Huvudregeln är att samboegendom ska delas lika mellan samborna, men det finns undantag. Om det skulle anses oskäligt på grund av samboförhållandets längd, ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt kan en så kallad skevdelning göras. Reglerna i sambolagen är dispositiva, vilket innebär att ni själva kan bestämma hur ni vill genomföra bodelningen om ni är överens.

Om man är gift och ena maken avlider ska man först göra en bodelning. Huvudregeln är att allt som vardera make äger är giftorättsgods. Enskild egendom, genom äktenskapsförord eller villkor i arv och gåva, hålls utanför bodelningen. Av giftorättsegendomen delas överskottet lika mellan makarna.

När bodelningen är klar genomförs arvskiftet. Om makarna endast har gemensamma barn ärver den efterlevande maken den avlidnes behållning, och barnen blir efterarvingar som får ut sitt arv först när båda föräldrarna avlidit.

Om makarna däremot har särkullbarn ärver dessa den avlidnes behållning på en gång. Genom testamente kan makar önska att särkullbarnen väntar, men särkullbarn har alltid rätt att kräva ut sin laglott. Om särkullbarnet godkänner testamentet blir det efterarvinge och får ut sitt arv då efterlevande make avlidit.

Nej, ett barn har alltid rätt till sin laglott, även om den avlidne har testamenterat bort hela sin egendom till någon annan eller något annat. Laglotten består av halva arvslotten som i sin tur avgörs utifrån hur många barn den avlidne har. Om den avlidne exempelvis har tre barn utgörs deras arvslott av 1/3 var av kvarlåtenskapen, vilket innebär att deras laglott utgörs av 1/6 var. På detta sätt har den avlidnes bröstarvingar tillsammans alltid rätt att göra anspråk på hälften av den avlidnes kvarlåtenskap.

“Jag har fått höra att en kvinna jag haft en relation med har fått barn och att barnet är mitt, men hon håller mig borta. Vilka möjligheter har jag?”

Om en kvinna som får barn inte är gift fastställs faderskap genom bekräftelse eller dom. Om barnet är under 18 år och har sin hemvist i Sverige har socialnämnden en skyldighet att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskap fastställs. Socialnämnden bör även verka för att en rättsgenetisk undersökning (DNA-test) görs.

Du bör därför vända dig till socialnämnden som kan utreda faderskapet och sedan eventuellt väcka talan för barnets räkning, även utan moderns samtycke. Om det fastställs att du är far till barnet kan du därefter ansöka om umgänge eller vårdnad.

Det stämmer inte att man övertar äganderätten till hälften av sin partners egendom när man gifter sig. Utgångspunkten är att varje make råder över sin egendom och svarar för sina egna skulder medan man är gift.

Däremot har maken som huvudregel rätt till hälften av ert gemensamma giftorättsgods vid en eventuell skilsmässa och bodelning. Om ni inte önskar dela lika kan ni upprätta ett äktenskapsförord där ni föreskriver att all eller viss egendom ska utgöra enskild egendom.

“Efter att vi ansökte om skilsmässa har min man börjat spendera stora summor på resor och nöjen, vilket jag misstänker är för att minska det jag får vid bodelningen. Får han göra så?”

Bodelningen görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, den så kallade kritiska tidpunkten. Från den dagen har vardera maken redovisningsplikt, vilket innebär en skyldighet att förvalta egendomen i båda makarnas intresse.

Om din make efter den kritiska tidpunkten har spenderat pengar som annars skulle ha ingått i bodelningen kompenseras du genom att han måste ta upp en så kallad redovisningsfordran på motsvarande värde i bodelningen. På detta sätt minskar inte din andel trots att din make lever slösaktigt.

“Jag har min dotter varannan vecka, men mamman säger att hon ska kräva underhåll eftersom jag tjänar mer än henne. Stämmer det?”

Utgångspunkten är att förutsättningar för underhållsbidrag inte föreligger om barnet bor växelvis hos båda sina föräldrar. Högsta domstolen har dock i NJA 2013 s. 955 konstaterat ett undantag: en förälder kan trots växelvis boende åläggas att betala underhållsbidrag om föräldern anses försumma sin underhållsskyldighet.

En central princip är att barnet ska ha likartad ekonomisk standard som föräldrarna även om dessa inte lever tillsammans, och detta gäller även vid växelvis boende. Du kan alltså under vissa omständigheter bli skyldig att betala underhållsbidrag trots det växelvisa boendet.

Om ni föräldrar är överens om hur vårdnaden ska se ut kan ni besöka familjerätten i barnets hemkommun för att skriva ett avtal om vårdnaden. Avtalet blir bindande på samma sätt som en dom om socialnämnden godkänner det. Ni kan också ansöka om ändring av vårdnaden i tingsrätten om ni är överens.

Om ni inte är överens måste ni först genomföra ett informationssamtal hos familjerätten. Som huvudregel är det ett krav att ett sådant samtal genomförts för att det ska vara möjligt att inleda en domstolsprocess. Därefter kan du ansöka om stämning i tingsrätten och yrka på ensam eller gemensam vårdnad. Frågan kan även tas upp i samband med ansökan om skilsmässa.

En bouppteckning ska upprättas inom tre månader efter att en person har avlidit och innebär att man gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Även efterlevande make eller sambo ska alltid kallas, oavsett om denne är dödsbodelägare eller inte. Därtill ska även efterarvingar kallas.

En person räknas som dödsbodelägare om denne är legal arvinge eller universell testamentstagare. Det är inget krav att närvara på förrättningen, men om man avstår är det viktigt att man lämnar in ett kallelsebevis, kallelseintyg eller fullmakt.

Nej, det är inte möjligt att göra barn helt arvlösa. Däremot kan arvet reduceras. Enligt svensk arvsrätt ärver den avlidnes bröstarvingar i första hand med lika stora andelar, arvslotten.

Om man önskar frångå de vanliga arvsreglerna kan ett testamente upprättas där man anger att ett barn endast ska ärva sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten. Om en bröstarvinge inte får sin laglott genom testamente har denne rätt att begära jämkning av testamentet inom sex månader.

“Vi har testat samarbetssamtal men kommer inte överens. Jag vill ta det till tingsrätten men har inte råd med advokat. Finns det stöd att få?”

Det finns möjlighet att få ekonomisk hjälp via din hemförsäkring genom rättsskydd, som ofta täcker upp till 80 procent av advokatkostnaderna. För att få rättsskydd krävs vanligen att ni varit separerade i minst ett år och att du haft hemförsäkring i två år.

Om du inte har rättsskydd kan du i vissa fall i stället ha rätt till statlig rättshjälp, förutsatt att ditt ekonomiska underlag understiger 260 000 kronor per år. Kontrollera båda alternativen, det finns hjälp att få.

Reglerna om fel i fastighet finns i jordabalken 4 kapitlet. Det föreligger fel i fastighet om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den avviker från vad man som köpare med fog kunnat förutsätta vid köpet. Köparen har en långtgående undersökningsplikt och det är endast så kallade dolda fel som en säljare är ansvarig för.

Det första ni måste göra är att reklamera felet till säljaren. Det är viktigt att reklamation görs så snart fel upptäcks, annars riskerar man att inte kunna åberopa felen med framgång. Möjligheten att åberopa fel i fastighet preskriberas tio år efter köpet.

För att kunna ge rätt råd behöver våra advokater ta del av köpekontraktet med bilagor samt ställa frågor om vilken information som getts av säljaren och hur besiktningen gick till. Om ni har en hemförsäkring finns oftast ett rättsskydd som täcker stora delar av kostnaderna.

Enligt bostadsrättslagen krävs som huvudregel samtycke från föreningens styrelse för att en bostadsrättsinnehavare ska få hyra ut sin lägenhet i andra hand. Om styrelsen inte ger sitt samtycke kan du vända dig till hyresnämnden för att få frågan prövad.

Skäl för andrahandsupplåtelse kan föreligga om du vill behålla lägenheten för att kunna återvända efter en tid, exempelvis vid studier eller arbete på annan ort, utlandsvistelse eller provsamboende. Observera dock att skälen normalt väger lättare med tiden, och att föreningen kan ha befogad anledning att vägra samtycke, exempelvis om hyresgästen förväntas uppträda störande.

“I mitt anställningsavtal står att jag i två år efter anställningens upphörande inte får bedriva eller ha intresse i verksamhet som samarbetar med leverantörer som representeras av bolaget. Kan jag bli anställd av ett annat bolag som anlitar samma leverantörer?”

Ditt avtal reglerar i princip även det fall du tar med dig leverantörer till ett bolag där du anställs. Principen är att om någon som anställd fått kontakter som har ett värde och använder dem i konkurrenssyfte kan skada uppkomma för arbetsgivaren. Att du inte direkt berikas utan indirekt genom lön brukar sakna betydelse, och krav kan riktas solidariskt mot dig och din nya arbetsgivare.

Om din nya arbetsgivare är ett stort bolag kan det vara möjligt att komma runt klausulen, exempelvis om bolaget representerar leverantören på andra ställen i landet. Är det däremot ett litet bolag där din insats är viktig kan du tvingas ge ut skadestånd. Vill du ha mer detaljer behöver vi se avtalen.

Det finns inget krav på att skriva ett aktieägaravtal eller kompanjonavtal, men vår rekommendation är att man gör det i samband med att man startar sitt gemensamma företag. I avtalet kan man reglera framtida utdelningar, vad som händer om en delägare blir långvarigt sjuk eller vill sälja, hembudsklausul, hur värdering ska gå till samt sekretess- och konkurrensfrågor.

Det är vanligt att man skriver in att delägarnas aktier ska vara enskild egendom. Då är det viktigt att varje delägare även upprättar ett äktenskapsförord, annars utgör aktierna trots allt giftorättsgods. Det kan också vara klokt att teckna en korsvis försäkring så att det finns likvida medel att köpa en delägares aktier om olyckan är framme.

Tänk på att det alltid är lättare att skriva ett aktieägaravtal i början av kompanjonskapet än senare när eventuella konflikter uppstått.

När man talar om självförsvar i straffrättsliga sammanhang är det nödvärnsrätten man avser. Nödvärnsrätten innebär att en straffbelagd gärning är tillåten om den företas i en nödvärnssituation och såvida den inte är uppenbart oförsvarlig. Nödvärnshandlingen måste stå i proportion till angreppet.

Rätten till nödvärn föreligger endast mot ett påbörjat eller överhängande angrepp på person eller egendom, den som med våld eller hot om våld hindrar att egendom återtas på bar gärning, den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.

“Om jag döms i tingsrätten och överklagar, riskerar jag då ett värre straff i hovrätten?”

Om du döms av tingsrätten och ensam överklagar domen, eller om åklagaren överklagar till din fördel, kan du som huvudregel inte dömas till en strängare eller mer ingripande påföljd i hovrätten än vad tingsrätten utdömde.

Om åklagaren däremot överklagar domen till din nackdel kan du dömas till ett strängare straff, oavsett om åklagaren överklagar ensam eller samtidigt som dig. Om åklagaren gör ett så kallat anslutningsöverklagande inom en vecka efter att överklagandefristen på tre veckor gått ut, har du rätt att återkalla ditt överklagande, och då förfaller åklagarens anslutningsöverklagande automatiskt.

“Vi blev stoppade av vakten på en restaurang i Västerås med hänvisning till väskförbud. Jag trodde förbudet bara gällde vid matcher. Vad gäller?”

Det är polisen som fattat beslut om väskförbud på större arrangemang. Väskförbudet infördes den 1 november 2023, och tillståndet som arrangören får från polisen kan förenas med villkor som rör just det evenemanget. Polisen har definierat arrangemangen som omfattas som större idrottsevenemang, större konserter och festivaler samt samtliga arrangemang på landslagsnivå.

Väskförbudet gäller i regel inte på restauranger och nattklubbar. Däremot kan de omfattas vid särskilda evenemang, exempelvis om restaurangen ligger inom ett inhägnat festivalområde. Observera att väskförbudet även gäller påsar och genomskinliga väskor.

Det finns en särskild lag om tillsyn över hundar och katter där det framgår att en skada som en hund orsakar ska ersättas av hundens ägare eller innehavare, oavsett vem som har vållat skadan. Detta kallas strikt skadeståndsansvar och innebär att ägaren eller innehavaren kan bli skadeståndsskyldig även utan egen oaktsamhet. Vad ägaren betalar i skadestånd har han eller hon sedan rätt att kräva av den som vållat skadan.

För straffrättsligt ansvar krävs dock att ägaren eller innehavaren har orsakat skadorna med oaktsamhet eller uppsåt.

“Jag har hört att man inte längre kan få permanent uppehållstillstånd i Sverige, är det sant?”

Det stämmer att lagändringar har skett gällande regelverket om permanent uppehållstillstånd, men lagändringen gäller endast vissa grupper. Enligt lagändringen kan du inte längre få permanent uppehållstillstånd om du är flykting, alternativt skyddsbehövande eller subsidiärt skyddsbehövande. Samma sak gäller om du har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till en person som i sin tur har uppehållstillstånd då denna är flykting, alternativt skyddsbehövande eller subsidiärt skyddsbehövande. Även om du har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av synnerligen ömmande omständigheter eller på grund av vissa bestående verkställighetshinder kan du inte längre få ett permanent uppehållstillstånd.

Tillhör du någon av dessa grupper kan du dock fortsatt få ett förlängt tidsbegränsat uppehållstillstånd, förutsatt att du fortfarande uppfyller kraven för dessa.

För att en vuxen ska kunna beviljas svenskt medborgarskap krävs bland annat styrkt identitet, permanent uppehållstillstånd, hemvist i Sverige under en bestämd tid samt ett hederligt levnadssätt. Om sökanden har begått ett brott ska en viss tid, karenstid, ha förflutit innan medborgarskap kan beviljas.

Karenstiderna ska ses som riktlinjer och fastställs efter en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Karenstiden kan förlängas vid upprepade brott och förkortas om risken för återfall bedöms vara mycket låg. Om det föreligger särskilda skäl kan sökanden beviljas medborgarskap trots att alla krav inte är uppfyllda.

“Mitt ombud säger att hon är jävig och inte kan hjälpa mig mer. Vad betyder det?”

Jäv innebär att en advokat eller ett ombud inte kan företräda en part med anledning av en intressekonflikt. Konflikter kan uppstå av flera anledningar, allt från släktband med motparten till att någon på samma byrå tidigare företrätt motparten i ett annat ärende.

För att undvika att ett ombud riskerar att behöva välja sida vid motsatta intressen ska ombudet enligt advokatetiska regler frånsäga sig uppdraget. Kontrollera med ombudet om det är ett generellt jäv eller om det bara gäller denna specifika fråga, det kan vara möjligt att anlita henne i ett annat ärende.