Vårdnad & umgänge

Barn har grundläggande rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Det är barnets vårdnadshavare, vanligen föräldrarna, som har det yttersta ansvaret för att barnets behov ska vara tillgodosedda. Föräldrarna ska visa förmåga att sätta barnets behov främst och förmåga att ta gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.

Om föräldrarna saknar fungerande dialog och samarbete om barnet som leder till omsorgsbrist måste föräldrarna agera för att barnet inte ska påverkas. Familjerätten är behjälplig med samarbetssamtal för att söka lösningar. Om föräldrarna inte kommer överens hos familjerätten kan det vara nödvändigt att vidta rättsliga åtgärder för att få ändring i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Det blir då upp till rätten att avgöra vad som är förenligt med barnets bästa.

Det är skillnad på vårdnad och umgänge. Vårdnad handlar om vem som har det juridiska ansvaret och som får ta de juridiska besluten kring ett barn. Umgänget reglerar hur barnet skall vistas hos respektive förälder. I samband med en skilsmässa eller separation blir det ofta diskussioner kring vem som ska ha barnen boende hos sig och vems adress barnen skall stå skrivet på. Får barnen välja hur de ska bo? Och även om man kommer överens om det från början, så kanske det inte alltid fungerar med gemensam vårdnad i praktiken.

Vårdnad

Om man är gifta får man automatiskt gemensam vårdnad när man får barn. Är man inte gifta får modern per automatik ensam vårdnad. Vill man ha gemensam vårdnad anmäler man det till socialnämnden i samband med bekräftelse av faderskapet. Vill föräldrarna ha gemensam vårdnad vid ett senare tillfälle anmäler man det gemensamt till Skatteverket eller försäkringskassan. Är man inte överens i denna fråga får man stämma hos tingsrätten och där begära ensam vårdnad för den andre föräldern, alternativt gemensam vårdnad.

Om man har gemensam vårdnad men den ena föräldern visar sig olämplig så som vårdnadshavare, eller om föräldrarna har så pass stora samarbetsproblem att det inte är möjligt att utöva vårdnaden gemensamt, kan man ansöka hos tingsrätten om enskild vårdnad och ett reglerat umgänge.  

Umgänge

Umgänge handlar om i vilken utsträckning barnet är hos respektive förälder. En förälder kan ha ensam vårdnad, även om barnet bor halva tiden hos var förälder. Exempelvis varannan vecka. Man kan även ha gemensam vårdnad även om barnet endast är hos den andra föräldern varannan helg eller vid skollov.

Oavsett om man har gemensam eller enskild vårdnad innebär det inte att umgänget är fastställt. Det kanske uppstår problem vid storhelger och lov. Kanske tillåter inte den förälder som har det stadigvarande boendet att den andre får träffa sitt barn så mycket som den skulle vilja. Om man vill ändra det umgänget man har, men inte kan komma överens med den andre föräldern kan man, genom en stämning, vända sig till tingsrätten för beslut.

På Novum har vi flera jurister som har specialiserat sig på just vårdnadsfrågor. Du kan alltid boka tid för rådgivning.

Vårdnad

När man är gifta får man automatiskt gemensam vårdnad när man får barn. Är man inte gifta får modern per automatik enskild vårdnad (om inte väldigt speciella omständigheter föreligger). Vill man ha gemensam vårdnad anmäler man det till socialnämnden i samband med bekräftelse av faderskapet. Vill föräldrarna ha gemensam vårdnad vid ett senare tillfälle anmäler man det gemensamt till Skatteverket eller försäkringskassan. Är man inte överens i denna fråga får den föräldern som inte har vårdnaden stämma hos tingsrätten och där begära ensam vårdnad, alternativt gemensam vårdnad.

Om man har gemensam vårdnad men den ena föräldern visar sig olämplig så som vårdnadshavare, eller om föräldrarna har så pass stora samarbetsproblem att det inte är möjligt att utöva vårdnaden gemensamt, kan man ansöka hos tingsrätten om enskild vårdnad och ett reglerat umgänge.  

På Novum har vi flera jurister som har specialiserat sig på just vårdnadsfrågor. Du kan alltid boka tid för rådgivning.

Umgänge

Umgänge handlar om i vilken utsträckning barnet är hos respektive förälder. En förälder kan ha enskild vårdnad, även om barnet bor en del av tiden hos den andre föräldern. Man kan även ha gemensam vårdnad även om barnet endast är hos den andra föräldern varannan helg eller vid skollov.

Oavsett om man har gemensam eller enskild vårdnad innebär det inte att umgänget är fastställt. Det kanske uppstår problem vid storhelger och lov. Kanske tillåter inte den förälder som har det stadigvarande boendet att den andre får träffa sitt barn så mycket som den skulle vilja. Om man vill ändra det umgänget man har, men inte kan komma överens med den andre föräldern kan man, genom en stämning, vända sig till tingsrätten för beslut.

Vi har lång erfarenhet av tvister om vårdnad, boende och umgänge. Vi vet att processerna kan upplevas tunga och konfliktfyllda, varför vi som ombud är närvarande, ger råd och vägledning för varje steg. Är du i behov av ett engagerat ombud som står på din sida, är du välkommen att kontakta oss.

Finansiering av tvist

Hur kan jag finansiera en vårdnadstvist? Om du har en hemförsäkring så kan rättsskyddet i den ofta täcka en stor del (upp till 80 %) av kostnaden. Formkraven är dock att du har haft en hemförsäkring obruten i minst två år, att minst ett år har passerat sedan föräldrarna separerade samt att en formell tvist har uppstått. Har du inte en hemförsäkring som kan hjälpa dig,och har en låg årsinkomst, så kan du har rätt till rättshjälp via staten, och då ha en egenavgift på 2-40 %. Prata med din jurist om du är osäker på vad som gäller för dig.

Advokatfrågan

Ställ en allmän fråga till våra advokater här. Behöver du mer specifik rådgivning kommer vi att kontakta dig för en jävskontroll och för att boka tid för samtal.

FAQ

Jag och mitt ex kan inte komma överens om hur vi ska ha det med barnen och jag funderar därför på att inleda en tvist om det i tingsrätten. Men jag är orolig över kostnaderna och undrar om det går att finansiera en sådan tvist på något sätt. Eller måste man betala allt själv? 

SVAR


Hej

Det finns två sätt att få hjälp med finansieringen av en tvist om gemensamma barn. I första hand ska man använda sitt rättsskydd som alla har i sin hemförsäkring. Dock har försäkringsbolagen två villkor för att man ska få belasta sitt rättsskydd. Det första är att man måste ha haft sin hemförsäkring i minst två år innan utan avbrott vid tidpunkten för tvistens uppkommande. Sedan måste man ha varit skild, alternativt separerad, under minst ett år innan tidpunkten för tvistens uppkommande. Om du varit gift räknas den tiden från dagen då tingsrätten meddelade dom på äktenskapsskillnad. I rättsskyddet finns en självrisk som oftast ligger på 20 eller 25% av kostnaderna. Det är den del som man ska betala själv.

Om man inte kan använda sitt rättsskydd finns en möjlighet att ansöka om rättshjälp vilket innebär att man, under vissa förutsättningar, kan få hjälp av staten med delar av sina kostnader. En viktig begränsning är att den som ansöker om rättshjälp inte får ha större inkomst än 260 000 kronor per år. Även här ska man betala en del själv, det kallas för rättshjälpsavgift. Den beräknas i procent utifrån den sökandes ekonomiska förmåga och kan vara från 2% upp till 40% av det totala beloppet.

Om man inte kan använda sig av något av dessa finns inget annat alternativ än att betala processen själv.

Jag om mitt ex har just haft en vårdnadstvist och vi har fått en dom. Men jag är orolig för att mitt ex inte kommer följa domen. Vad kan jag göra om det blir så? 

SVAR


Hej

Om någon av parterna i en dom inte följer den kan man ansöka om verkställighet av domen hos tingsrätten. Då håller tingsrätten sammanträde i målet och därefter fattar den beslut om domen ska verkställas eller inte. Ett beslut om verkställighet kan förenas med åtgärder för att verkställighet verkligen ska ske. Som exempel kan tingsrätten förena ett sådant beslut med ett vite som ska betalas varje gång som domen inte följs. Viktigt att känna till är dock att det inte finns förutsättningar för tingsrätten att fatta beslut som innebär att en förälder som inte vill utöva umgänge med ett barn tvingas till det.

Boka en tid genom någon av våra sekreterare om du behöver ett ombud.

Jag funderar på att inleda en vårdnadstvist. Hur stor betydelse har barnens vilja för tingsrätten? Mina barn är 4 och 11 år. 

SVAR


Hej

Tingsrätten ska i princip alltid inhämta uppgifter om barns vilja när de ska fatta beslut som rör barnets förhållanden. Detta gör tingsrätten bland annat genom att inhämta snabbupplysningar från Familjerätten. Din 11-åring kommer i så fall få ha samtal med den utredare som fått uppdraget att upprätta snabbupplysningarna och då ha möjlighet att få berätta om hur hen tänker. Din 4-åring kan bedömas vara för ung för att det ska genomföras samtal med hen och om det blir så kommer inte hens uppfattning komma fram till tingsrätten. En 11-årings vilja ska tingsrätten ta hänsyn till eftersom det sannolikt är så att hen inser konsekvenserna av den vilja som hen gett uttryck för. En 4-årings vilja får inte samma betydelse för tingsrätten på grund av låg ålder och därmed också bristande mognad. Det är inte sannolikt att en 4-åring inser konsekvenserna av en viljeyttring vilket är en viktig parameter för tingsrätten.

Hör av dig om du vill boka en tid.