Umgängesrätt: vad gäller när föräldrar inte kommer överens?

När föräldrar separerar och barnet bor hos den ena uppstår ofta frågan hur kontakten med den andra föräldern ska se ut. Många tror att umgängesrätten är förälderns rättighet. Lagen ser det tvärtom: enligt föräldrabalken har barnet rätt till umgänge med den förälder det inte bor tillsammans med. Båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att den rätten blir verklighet.

Vad innebär umgängesrätt i praktiken?

Umgänge betyder att barnet regelbundet träffar den förälder det inte bor hos. Det kan också ske genom annan kontakt som telefonsamtal och video när avstånden är stora. Hur omfattande umgänget ska vara är inte bestämt i lagen. Vanliga upplägg är varannan helg och vartannat lov och storhelg. Rätt nivå avgörs alltid av vad som är bäst för just det barnet. Domstolen ser då till barnets ålder och behov samt till anknytningen till föräldern.

Boendeföräldern har en skyldighet att medverka till att umgänget fungerar. Att utan godtagbara skäl hindra kontakten kan få rättsliga konsekvenser. Det går vi igenom i vår artikel om umgängessabotage.

Hur bestäms umgänget om ni inte är överens?

Det finns tre vägar och de bör i regel prövas i denna ordning.

1. Samarbetssamtal. Kommunens familjerätt erbjuder kostnadsfria samtal där föräldrar med professionellt stöd försöker enas om umgänget. Många konflikter löser sig här.
2. Avtal. Kommer ni överens kan ni skriva ett avtal om umgänget hos familjerätten. Godkänns avtalet av socialnämnden gäller det på samma sätt som en dom och kan verkställas om det inte följs.
3. Domstol. Går det inte att enas kan den förälder som vill ha umgänge väcka talan i tingsrätten. Domstolen kan också fatta ett interimistiskt beslut. Det är ett tillfälligt beslut som gäller medan målet pågår så att kontakten inte avbryts under processen.

Vad väger domstolen in?

Barnets bästa är avgörande för alla beslut om umgänge. Domstolen väger bland annat in barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna och risken för att barnet far illa. Även barnets egen vilja vägs in med hänsyn till ålder och mognad. Barnets rätt att komma till tals har stärkts i lagstiftningen och äldre barns uppfattning tillmäts stor betydelse.

Finns det oro för barnets trygghet vid exempelvis missbruk eller våld kan domstolen besluta om umgängesstöd. Det innebär att en person som socialnämnden utser är med vid umgängestillfällena. Umgänget kan också begränsas eller i undantagsfall nekas helt om kontakten bedöms skada barnet.

Vem betalar resorna vid umgänge?

Utgångspunkten är att den förälder som ska umgås med barnet står för resekostnaderna. Bor föräldrarna långt ifrån varandra kan dock boendeföräldern behöva bidra efter vad som är skäligt. Det gäller framför allt om det är boendeföräldern som flyttat och därmed orsakat avståndet.

Kan mor- och farföräldrar få umgängesrätt?

Barnet kan ha rätt till umgänge även med andra närstående än föräldrarna. Mor- och farföräldrar är det vanligaste exemplet. Närstående kan dock inte själva väcka talan. Det är socialnämnden som kan föra en sådan talan i domstol om nämnden bedömer att umgänget är viktigt för barnet. I praktiken prövas detta restriktivt. Möjligheten finns dock.

Vad gör du som förälder rent konkret?

Börja med dialog och dokumentera era kontakter. Ta initiativ till samarbetssamtal hos kommunens familjerätt. Fungerar inte det bör du ta hjälp av ett ombud tidigt. En stor del av umgängestvisterna löses genom förhandling innan de når huvudförhandling. Ett tydligt och barnfokuserat förslag från din sida stärker din position oavsett hur processen slutar. Läs gärna vår genomgång av hur en vårdnadstvist går till. Processen i umgängesmål följer samma mönster. Mer om våra tjänster finns på sidan om vårdnad och umgänge.

Vanliga frågor om umgängesrätt