Bouppteckning steg för steg: så fungerar det

När en anhörig går bort ställs familjen mitt i sorgen inför en rad praktiska och juridiska uppgifter.

Här går vi igenom processen i den ordning den sker.

Steg 1: Kartlägg dödsbodelägarna

Först måste det stå klart vilka som är dödsbodelägare, alltså de som har omedelbar rätt i boet: arvingar enligt lag, universella testamentstagare och i förekommande fall efterlevande make eller sambo. Även efterarvingar, de som får sitt arv först när den efterlevande maken avlidit, ska identifieras. Ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket är en bra början.

Steg 2: Utse bouppgivare och förrättningsmän

Den som känner dödsboet bäst bör lämpligen utses till bouppgivare. Bouppgivarens roll är att lämna uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder, testamenten och äktenskapsförord. Det ska även utses två utomstående förrättningsmän vars uppgift är att intyga att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna värderats efter bästa förstånd.

Här anlitas ofta jurist, särskilt när boet innehåller fastighet, företag eller testamente, eller när delägarna är oense.

Steg 3: Kalla till förrättningen

Samtliga dödsbodelägare, efterarvingar och efterlevande make eller sambo ska kallas till bouppteckningsförrättningen i god tid. Det finns ingen skyldighet att närvara vid förrättningen, men alla ska bevisligen ha fått kallelsen för att Skatteverket ska kunna registrera bouppteckningen. Som bevis godtas ett kvitto på att rekommenderat brev sänts till personen. Bristande kallelsebevis är ett av de vanligaste formfelen.

Steg 4: Förteckna tillgångar och skulder

Boets tillgångar och skulder antecknas som de såg ut per dödsdagen: bankmedel, fastigheter, fordon, värdepapper, lån och löpande räkningar. Var den avlidne gift antecknas även den efterlevande makens tillgångar och skulder, eftersom en bodelning ska göras innan arvet kan fördelas. Var den avlidne sambo gäller detsamma om bodelning ska ske.

Testamente, äktenskapsförord, tidigare gåvor av betydelse och försäkringar med förmånstagarförordnande ska också redovisas. Försäkringar med förmånstagarförordnande ingår däremot inte i kvarlåtenskapen, utan går direkt till förmånstagaren.

Steg 5: Håll förrättningen och skriv under

Vid förrättningen går man igenom förteckningen, bouppgivaren intygar på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och förrättningsmännen intygar att allt antecknats korrekt. Förrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet. Hinner man inte hålla bouppteckningsförrättningen inom den tiden kan anstånd sökas hos Skatteverket, men ansökan måste göras inom samma tremånadersfrist.

Steg 6: Lämna in till Skatteverket

Bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket senast en månad därefter. Till Skatteverket ska skickas själva bouppteckningshandlingen i original samt en vidimerad kopia av densamma, testamente i original eller vidimerad kopia, samt kallelsebevis för den som inte närvarat.

Skatteverket granskar formkraven och registrerar. Den registrerade bouppteckningen är sedan dödsboets legitimationshandling: den krävs bland annat för att avsluta bankkonton, sälja eller belåna fastighet och genomföra arvskiftet. Upptäcks senare en ny tillgång, skuld eller dödsbodelägare ska en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad från upptäckten.

Om tillgångarna inte räcker

För det fall den avlidnes tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader och andra kostnader i samband med dödsfallet, och det inte finns någon fast egendom eller tomträtt, kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan. En dödsboanmälan görs av kommunens socialnämnd på ansökan av er och bör göras inom två månader från dödsdagen.

Vad kostar en bouppteckning och vem betalar?

Kostnaden för att anlita hjälp med bouppteckningen betalas av dödsboet och inte av delägarna privat. Priset beror på boets omfattning. Ett enkelt bo med få tillgångar kostar betydligt mindre än ett bo med fastigheter, företag eller internationella inslag. Vid oenighet mellan delägarna kan tingsrätten på ansökan förordna en boutredningsman som tar över förvaltningen, något vi beskriver närmare i artikeln om arvstvister mellan syskon och på vår sida om arvsrätt och boutredning.

Vanliga frågor om bouppteckning